Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 september 1852, sida 1

galopp kom insprängandes på palatsets gård. Han år, som han såger, sånd af signor Ugo Simonetta och försåkrar, att han endast får afresa hårifrån med svar från ers håghet. — Från Ugo Simonetta! gif hit! gif hit! ropade hertigen lifligt. Och med darrande hand bröt han sigillet. Han genomögnade först depeschen hastigt och gnuggade sig i Ögonen. Först vid andra låsningen, som gjordes mycket långsammare, begrep han ordentligt hvarom brefvet handlade. — Gå, gå. Kuriren, som medfört detta, måtte vara bra törstig. Gif honom en dugtig butelj Tenedos-vin, utbetala till honom hundra zechiner och såg honom att han får alvakta svar. Han skall snart få det. Visconti började låsa brefvet ånnu en gång, men denna gång studerade han det rad från rad, han öfvervågde noga hvarje mening, 108 med ett besynnerligt uttryck, råckte derpå depeschen till Ericcio och uppfordrade honom med en åtbörd att taga kånnedom derom. Ericcio låste nu å sin sida. ; Då han slutat, såg han triumferande på sin herre; denne strålade formligen af slädjeI bådas leende speglade sig en och samma tanke. — Kvad var det jag sade er? sade Ericcio med en profets högmodiga stolthet, som ser