Article Image
Hvete och 5 363, 478 cent Hvetemjål. År 1850 tillfördes ungefår lika mycket Hvete, men endast 3,819,000 cent Hvetemjöl. Men om under förestående tolf månader ett anmårkningsvårdt större qvantum Hvete och wjöl skulle tillföras oss, då torde det ofvannämnda vårdet af Hvete förmodligen icke kunna bibehålla sig. I Från den Europeiska kontinenten erfara vi, att Hvete-skörden utfallit riklig i hela den nordliga hålften. Måhånda dock icke så rik i Frankrike, som man sökt ådagalågga, men i Ameriks år skörden mycket god. I Förenta Staterna har man bland annat en ovanligtrik skörd af Mais; den uppskattas till 500,000,000 bushels (ungefår 62,000,000 Eng. quarters), således nåstan så stor, som en totalskörd af alla sorter spanmål i Stora Britannien och! Irland. . Ibland potatisen år utan tvifvel detta år härstädes mycken förskämdhet, men vi antaga, att myckenhenheten af den friska år så stor, att den kommer att motsvara behofvet. Af Korn, Hafre och alla andra sorter har skördats mycket, men en stor del deraf år icke oskadadt. Humlen har nåstan aldrig tillförene utfallit båttre; skörden år stor och qvaliteten förträfflig. Hvem skulle ånnu kunna tvifla derpå, att den förstorade qvantiteten af guld och silfver visar sina verkningar i menniskornas industrianstrångningar? De blifva hufvudsakligen först mårkbara i Europa och Norra Amerika, och vål icke på det sått, som befarades, t. ex.: i en höjning af penningevårdet å alla egendomar och föremål, utan de yttra sig genom en större facilitet, med hvilken numera, genom ett allmänt penningeöfverslöd, större projekter kunna utföras, hvilka fordom, vid mindre metallisk valuta och följaktligen högre råntesot, alldeles icke eller mindre lätt kunde träda i verket. Ock hvad åro intrepriserna i Europa, i form af statslän, aktiesållskaper, fabriker och jordens odling, som nåstan alla åro baserade på en råntefot af 23 å 3 Å. per anno, emot det stora fåltet för anvåndande af kapital utom Europa, hvarest råntan nåstan öfverallt ännu år 5 å 10 4 per anno? Med undartag af Förenta Staterna och Australien, hvarest guld i stora massor produceras, kan man således antaga, att guldet skall strömma dit; och det år icke osannolikt, att inom mindre ån tio år mycket mer skall produceras i alla tropiska lånder, hvaremot också en förstorad massa af Europeiska produkter och fabrikater komma att erfordras. Skola en million Europeer och Amerikanare, som årligen utvandra, blifva overksamme? Skola kapitalister i Europa och Amerika söredraga 1 eller 2 årlig rånta för föremål, hvilka ofta erbjuda en tvifvelaktig såkerhet, emot att genom odlande af produkter i de rika lånderna i Indien, Sådra Amerika och Australien skårda 5 å 10 4 afkastning. Motsatsen af hvad man befarade torde således intråffa, nemligen mycket större produktion, — följaktligen Jigre priser. På de sistn. åro alla menniskors anstrångningar beråknade; en uppfinning ut

24 september 1852, sida 1

Thumbnail