Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 september 1852, sida 2

Salon, Fröken de la Seigligre har uppförts 20 gånger på Djurgårdstheatern, och visat sig vara en mycket god kassapjes. Den 9 skulle på denna teater, till förmån för Almlöf j:r, gifvas: -Farbror Florian eller Sken och Verklighetk samt den lilla komedien: Väck ej björnen.s Öfver medlemmarne af Hesslerska truppen, hvilken fortfar att gifva representationer i Carlskrona, fåller Najadens recensent, med anledning af de senast der uppförda pjeserna: Båttre Folk och Pack — Lilla Apan — Ringarn i S:t Paul, följande omdömen: Hrr Caspår och Grönquist åro skådespelare, hos hvilka man får se lyekliga momager bredvid andra, der bristerna framstå. Den förstnämnde har stundom ett ypperligt h u fvud och mimik och sått att såga sina saker, hvarmed den öfriga kroppen, så till sägandes, ej alltid vill hålla jemna steg. Lady Clary i ÅRingarenx var Fru Södergren öfvermäktig, men annars tyckes hon vara en rått god sujett. M:ll Ström visade sig fördelaktigt (2) som Greta och -Sarak. Hr Hessler år alltid jemn, har af naturen haft åtskilligt att strida emot, innan han kunnat komma på den punkt, der han nu står som skådespelare. Fru Hessler alltid tåck, förefaller måhånda dock sig alltid temligen lik. (Vi, för vår del, skulle hår vid lag utan tvekan uttalat oss mera bestämdt.) Hrr Rohde, Bonnivier m. sl. ses icke utan nöje. Elssorska sällskapet spelar i Christianstad för mindre goda hus; att dess representationer, som skola varit rått goda, äro så litet besökta, skrifver S. P., på det vackra vädrets räkning. Karlpersonalen berömmes mycket, synnerligast hr Forsberg; deremot utfaller icke omdömet öfver de qvinliga sujetterna så fördelaktigt. Med undantag af fru Elffors, som såges alltid vara på sin plats och sårdeles omtyckt af publiken, samt fru Djurström, som upptråder sällan, räknas alla de öfriga aktriserna till medelmåtans stora hop. Hr Oscar Andersson med sällskap har i Wexiö funnit en recensent, som har helt annan smak ån Orvar Odd. Birch-Pfeiffers produkter åro, enligt hans omdöme, förtrå!fliga mästerverk och i hr och fru Andersson ser ban ett sannt konstnärspar. Mill Fehrnström förefaller honom — oösfvertrasslig. Jemte dessa trenne såtter han br Pettersson högst i sållskapet. Men äfven de öfriga medlemmarne hafva i sin mån bidragit till det utmårkta utförandet af de BirchPfeifferska pjeserna. Särskilt framhållas hrr Berglund, Hallberg, Dahlgren och Pulchau (!!) samt mamsellerna Håkansson och Flygare, hvilka alla på ett förtjenstfullt sått uppburit sina roler. Om den förstnåmnde af dessa berrar, heter det på ett annat ställe, att han år en af sällskapets båttre ledamöter.— Den 8 skulle hr Andersson gifva sin sista representation i Wexiö. I Jönköpingsbladet annonserar hr Andersson, att han, på uppresan till Norrköping, intråffar i Jönköping d. 10 dennes, för att derstådes gifva 4 representationer. Hr Weselius med sållskap har sedan d. 8 d:s gifvit representationer i Örebro å den gamla societetsvinden, som får företräda ett Thalias tempel, tills den under byggnad varande nya teatern blir fårdig, hvilket förmodas skola ske nåsta Henriksmåssa. Mällerska danska truppen spelar i Lund. Personalen år betydligen förändrad. Båda mamsellerna Wimmer äro icke med längre, icke eller deras sar. Therese Wimmer har tagit engagemang vid Casino-teatern i Köpenhamn och har der debuterat i ett santasistycke af Andersen, kalladt Hyldemoer samt vunnit mycket bisall. Den unga violinspelerskan Maria Serrato väntas åter till Stockholm, der hon kommer att quarstanna omkring 14 dagar, för att sedan deritrån begifva sig till S:t Petersburg. Skalden Nybom skulle i Calmar d. 10 gifva en musikalisk deklamatorisk soirke. — Sophie Sager ämnade dersammastädes lyckliggöra samhället med en af sina vidtberyktade föreläsningar Öfver den sanna emancipationen. SREREREE ATEA ERAN EENE RER