Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 september 1852, sida 1

Grefve Carmagnola, af Mole-Gentilhomme. Andra delen. Venedig. (Forts. fr. N:o 212.) — Förrädare! utropade grefven, i det han lått ryckte på axlarna. Ni tror er verkligen med dessa försärliga ord hafva tillintetgjort mig, måster Ericcio, men er dfvermodiga mine har hastigt förrådt ert hjertas afgrundsglådje. Akta er derför, och låt den blifva mindre högljudd, jag ber er derom. — Ni år visserligen hal och krypande som en orm, men ni åger inte dennes .skarpa och såkra blick. Jag har en gång förut lurat er, er, den förslagna mannen, den listigt smygande politikens minister, den förtrogna handsekreteraren, hvars pligt det var att vaka öfver alla bakhåll och utlura alla hemligheter — lurat år dock inte råtta ordet — jag har lekt med. er. — Det går mig ondt att jag skoningslåst nödgas säga er dessa ord midt i ansigtet in