Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 september 1852, sida 1

erkänna det ärstliga kejsardömet i Frankrike? Times, som svarat på Monitörens dumma och osmakliga jemförelse mellan Englands och Frankrikes institutioner, och dervid framdragit, huru 1200 oskyldiga värnlösa menniskor mördats af de druckna soldaterna på gatorna i Paris under Decemberdagarne, har den 30 Aug. derpå erhållit svar i Monitören. Vederbörande, som taga illa vid sig så snart man börjar vidröra Decemberbrotten, låta sin organ helt simpelt förklara, att den officiella beråttelsen anslår antalet af de vid insurektionstillfållet dådade till 380, hvilket redan år för mycket, och att antalet af dem, som tillssålligtvis sårats, knappt utgår 8 å 10 stycken. Nu bår det dock icke båttre till, ån att alla uppgifter hittills, åfven de som härröra från regeringens båsta vånner, upptagit ett långt större antal döda och sårade. Men att ljuga fråckt och oförskämdt år, såsom bekant, af gammalt en merit hos Monitören. Att engelska pressens anfall synnerligen genera Tit. Bonaparte, synes bland annat deraf, att en pariserkorrespondent till M. Advertiser af polisen fått en skrifvelse med antydan att, vid äfventyr af ögonblicklig utvisning för framtiden afhälla sig från att meddela något, som år fiendtligt emot regeringen. Det engelska bladet ossentliggör polisens skrifvelse och beledsagar den med den förklaring, att det redan för långe sedan tråffat sinaanstalter för sett slikt fall, så att det i hvad håndelse som helst icke skall blisva utan korrespondenser från Paris. Korrespondenten hade yppat, att Tit. Bonaparte inråttat en anstalt för brefs öppnande på posten, och det år alltså icke underligt, att han fick sig en varning. Det stora flertalet af departementsråden har visserligen afgifvit vota för befåstandet af L. Bonapartes makt, men de flesta ha åndå icke uttalat ordet kejsardåme, utan, något illparigt, begagnat ordet stabilites, åt hvilket vederbörande kunna gifva den betydelse de behaga. Sedan hr Fould blifvit statsminister, synes denna befattning skola ernå samma vigt som under kejsardömet. Det synes som om det icke skulle lyckas Bonaparte att fullkomligt dåda allmånandan i Frankrike. Då den icke långre kan gifva sig luft å tribunen eller i pressen har den tagit sin tillflykt till teatern. Vid uppförandet af en ny pies å Vaudevilleteatern i Paris gåfvo de deri förekommande eller åtminstone af publiken deri funna politiska anspelningarne anledning till en sådan uppståndelse, att pjesen genast förbjudits. — Äfven sörtjenar nämnas, att i Rochefort en ingeniör Gaste, som dit transporterats från Cherbourg för det han der motarbetat en styrelsens kandidat, med stor majoritet jemnte 6 andra republikaner invalts i municipalrådet. En ny propellerångare,-Austerlitz,ämnad att föra 100 kanoner, skall låpa af stapeln i Cherbourg. De den 15 Augusti benådade äro för det mesta sådana personer, som deporterats till Algirien. Imellertid hafva äfven 40 politiska flyktingar fått återvånda till Frankrike. Det klagas, att auktoriteterna söka att göra lifvet så surt som möjligt för de hemkomne benädade. Exrepresentanten Chambolle har från landsslykten återkommit till Paris. Han och Thiers åro de ende Orleanister, som hittills begagnat sig af amnestien af d. 8 Augusti. Styrelsens tidningar fröjda sig redan förskottsvis åfver den enthusiasm, hvarmed prinspresidenten skall emottagas på sin resa i södra Frankrike. En minister år imellertid redan rest i förvåg, för att bereda prinsens emottagande. : General Haynau har det, tack vare franska polisens försorg, träsligare i Paris ån i Brässel. Besöker han ett offentligt stålle, vidtagzas de mest omfattande såkerhetsmått till fö-ekommande af hvarje opinionsyttring. Presse har fått en varning, den andra, får en tillråttavisning åt Granier de Cassagnac, som fortfarande år Bonapartes satellit, men wu skrifver i Pays i stållet för i Constitutiorel. Polisministerns cirkulår, hvilket ålade preekterna att först höra sig för i Paris innan ie tilldelade tidningarne några varningar, har u tillämpats för första gången. Liberis i ArA BRL Vg SR