Utrikes Nyheter. De senaste underråttelserna åro af söljande data: Köpenhamn och Hamburg den 26, Paris den 25, London den 24 och Newyork den 11 Augusti. DANMARK. Berlingska Tid.förklarar den af -Fädrelandetmeddelade notisen om kungens af Preussen besök på Bornholm för ogrundadt. Danskt kommando har nu blifvit infördt vid holsteinska trupperna. FRANKRIKE. Iill arrondissementsrådens vota sör kejsardömets återställande sluta sig nu departementsrådens, hvilkas möten börjades den 23 dennes. Under det dessa vota i de förra sörsamlingarne endast utgjorde det mindre antalet, synas de i de senare höra till ordningen för dagen. Om de förhandlingar, som föregått dessa beslut, får man ingenting veta, enår bladen icke tåras meddela mera af dessa diskussioner, ån hvad de af regeringen utnåmnda presidenterna låta komma dem tillhanda. Man år år nu fullt och fast åfvertygad, att dessa vota, hvilka den besoldade pressen med en oblyghet utan like påstå uttrycka hela folkets Önskningar, skola af senaten vid dess sammantråde i Oktober eller November tagas till utgångspunkt och förevånning för ett beslut, som förvandlar Frankrike till ett i L. Bonapartes familj årftligt kejsardöme. Som det faller sig helt naturligt, att den nybakade kejsaren Önskar sig arfvingar till sin krona, så år ryktet bestållsamt med att få honom gift. Prinsessan Wasa fortfar att betecknas som den utkorade och i Frankrike tros detta parti vara så godt som afgjordt, under det man likvål i Tyskland år af en aldeles motsatt tanka. Departementsråderna i Gers och Bas-Rhin hafva lupit till storms emot allmånna råstråt ten i det de begåra, att den endast måtte anvåndas i de mest vigtiga fall. Jules Favre och Sain afböja i skrifvelser till prefekten de på dem i Lyon och S:t Etienne fallna val till medlemmar i departementets råd. Den förre såger sig lyda sitt samvetes röst, då han förvägrar eden, emedan dess aflåggande skulle kunna ansess som en slags medverkan. Såsom medlem af den församling, som voterat 1848 års författning och emottagit den högtidliga eden (af Bonaparte), den 10 December, kan han icke lemna denna medverkan, synnerligast som lagarne äro krånkta genom förföljelser, emot hvilka hvarje man af åra måste protestera. Sain vägrar att aflågga eden, emedan han anser det vara en pligt för alla oberoende mån att protestera emot våldet och godtycket. Äfven Dupont (de YEure) har ofböjt ett k4: 4 a VE. a t . w