verkligen redligt folks hjelp,. mina omståndigheter åro högst bedråfliga. Ericcio aflägsnade sig, och Gabrino ledsagade honom ut på gatan, men befaldes att genast förfoga sig in, emedan Ericcio naturligtvis icke gerna ville blifva sedd i en sådan menniskas sållskap. Gabrino lydde, men icke så hastigt att han undgick att blifva observerad af en man, som i samma Ögonblick gick dfver gatan, och hvars ansigte vid handsekreterarens åsyn förrådde på en gång öfverraskning och oro. — Vid Jupiter! utropade denne man, då han säg sig allena på gatan, jag har inte bedragit mig, det var den inpiskade bofven Ericcio! — Ericcio, Viscontis handsekreterare, kommer srån den galssogeln Gabrinos hus! — Bramante, min vän, det är en sak som fordrar eftertanke och förklaring. Men hvad skall jag göra? Ah, per Bacco! Vi gå till -Blonda Phoebus!Den vackra Peppa skall hjelpa mig på trafven — två flaskor godt Chiosvin år inte för mycket, får att komma under fund med en så vigtig sak. VIII. Bramante såsom gesandt. Astonsängs-timmen var inne; nåstan alla