Unföres på begåran.) Fru K. i I..... och hennes vattenbrunn. (Mathei Ev. 25: 42 och 45 v.) Denna nobla fru har i åratal ockrat med sitt brunnsvatten, och derpå hafvit b:tydlig årlig inkomst; emedan grannarne har måst köpa vatten af henne. Och har man gerna gjort denna utgift för att slippa transportera allt sitt behåfliga vatten från den, å:dels mil oslägse belågna kållan, Bläsan banämnd). Men helt plötsligt jagade hon barmhertighetens gudinna ur sitt hjerta; och med Mars månads utgång flyktade förmodligen barmhertigheten bort, för att lemna plats åt afunden; — — ty från April månads början har ingen kunnat bekomma något vatten hos fru K.; utan har hon alltsedan obarmhertigt tillslutit sin brunn och förnekat sina grannar vatten. Förmodligen börjar hon att, på ålderdomen tånka uppå döden och evigheten; och som hon år rik vill hon väl ej i evigheten stå blottställd på vatten, i håndelse bon skulle bli deraf i behof. Hon hafver vål låsit eller hört predikas öfver Evangelium å l:sta Söndagen efter Tref. och derikenom kommit på den tanka, — att, som hon har rikedom i tiden, ej behöfva tigga fader Abraham om vatten, utan derför, välbatankt samla sin brunn full, för att ej komma i förlägenhet på andra sidan grafven; — — — der hon kan få den förnöjelsen att vakta sin brunn, och se... på sitt vatten, tills den stora allmänna samlingsdagen, då domaren utropar: Jag var törstig, och j gåfven mig icke dricka! ty, hvad j icke hafven gjort en af dessa minsta mina bröder det hafver j ej gjort mig. Granne med fru K.