om så år, huru skall detta kunna åstadkommas? Det vore högst önskvärdt, att folkskolan besöktes af de båttre lottade samhållsmedlemmarnes barn, och man uttryckte den mening, att detta såkerligen skulle lånda till ömsesidig fördel. Då solkskollåraren skall ensam meddela undervisning åt alla barnen i skolan, och denna år ordnad i trenne klasser (stafvare-, minimioch elit klass), hvilka alla han har samtidigt nårvarande i skolan, skall han åt någondera af dessa företrådesvis egna sin uppmårksamhet? Låraren borde företrådesvis egna sin uppmårksambet åt stafvare och elit-klasserna. Huru skall nådig undervisning kunna beredas åt de många dösstumma och blinda i landet, som icke kunna få plats vid det enda af staten för detta åndamål inrättade instilutet? Det år nödvåndigt, att staten bereder tillfålle för folkskollårare att vid det af staten inråttade institutet inhemta kännedom om undervisningssåttet för att sedan, spridde i landet, meddela undervisning åt döfstumma och blinda. Bör söndagsskolan vara en lortsättningsskola, der folkskolan slutar, och bör i den anställas repetition af alla solkskolans vigtigare åmnen? eller bår re! ligionsundervisningen der vara enda föremålet och så ställd, att den icke blott förbereder för nattvardslåsningen, utan ock hos de redan konfirmerade åvågabringar vidare religiös utveckling? Bör den högre religionsundervisningen i söndagsskolan i allmånhet hos oss öfverlemnas åt någon annan ån presterskapet? Söndagsskolan, som hittills varit en nåd hjelpsskola borde hådanester blifva fortsåttningsskola till folkskolan samt företrådesvis omfatta religionsundervisning. Söndagen den 20 voro samtelige mötets medlemmar inbjudne till institutet för blinda och dösstumma å Manilla, för att bevittna några prof af dervarande elevers öfningar och framsteg — ett skådespel på en gång rörande och förvånande. Frän Manilla gick man till Djurgårdsbrunn, der man superade och tillbragte en serdeles angenåm afton. På aftonen, samma dag mötet upplöstes, hade mötets deltagare samlat sig tili en afskedskollation i trådgårdsföreningens lokal, der skålar föreslogos: för H. M. konungen (af prof. Carlsson), för hr statsrådet doktor Reuterdahl m. fl. Hr statsrådet doktor Reuterdahl hedrade nåstan hela tiden mötets öfverlåggningar med sin närvaro, och deltog föröfrigt i defanspråkslåsa kollationer, hvarmed dess medlemmar vederqvickte sig efter dagens mådor. De humana och toleranta åsigter, som af hr statsrådet vid mera ån ett tillfålle uttalades, låta för framtiden hoppas allt godt för de svenska läroverken, och ådagalågga, att högsta vården om denna vigtiga institution fallit i hånderna på en man, som skall låta hvarje åsigt rättvisa vedersaras — något som inverkade serdeles lugnande på de församlade, hos hvilka visserligen meningarne om låroverkens åndamålsenligaste form visade sig mycket delade. (W. L. T.)