Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juli 1852, sida 1

under 14 dagars tid sörses med munnkorg. Deras sångande sker bäst med snaror; forslandet af stora hundar medelst 2 snaror, hvilka handteras af två personer i motsatt rigtning; små hundar bäras eller köras i korgar, behörigen fåstade med tåg. Kläådseln hos dem som skola fånga galna hundar består uti: dubbla läderhandskar, tjocka, vida underklåder och en med låder öfverklädd jacka. — De rum, hvarest rasande djur förvaras böra: 1) vara mycket säkra och göra det för dem omöjligt att komma undan; 2) kunna behörigen upplysas men ock göras mörka och tillåta noggrann iakttagelse; 3) vara skyddade mot våderlekens inflytelser och 4) vara så inråttade, att försök, operationer 0. s. v. kunna företagas beqvåmligen och utan sara för experimentatorn. Såsom reglor för att förekomma sjukdomens utbrott, åro efterföljande att rekommendera. Den smittade sjelf, såvål som hvar och en som åger kånnedom om smittandet, är sörpligtad vid hårdt straff, att derom underråtta polismyndigheten. Denna bör draga försorg om hastig och passande hjelp, och I dessutom vid denna sjukdom på allt sått söI ka hindra sjelsbehandling. Hvad behandlingen angår, så bör man framför allt låta såret blöda ut, reta genom inskårning till stårre blodafsåndring, tvåtta såret vål med vatten eller urin, eller med saltvatten, asklut, lösning af svart såpa om sådant snart kan anskaffas; sedermera bör man betåcka skadan med spanskflugpulver eller plåster, eller i saknad deraf med svart såpa, trådaska, koksalt eller oslåckt kalk. — Vid ånnu varande brist på ett specificum emot raseri, blifver behandlingen af såret hufvudsaken och hårtill har man rekommenderat: 1) Exstirpation; kan den sjuke icke besluta sig hårtill eller till f. ex. vid ett finger eller en tå, amputation, så skrider man till 2) fråtning med kaustikt kali, butyrum antimonii, lapis-insernalis, merc. prec. rub. o. s. v. 3) Kauterisation af säret. Detta försarande, belst med ett glödande jern, annars med krut, är vida mindre nyttigt ån de två föregående förfaranden. 4) Scarisikation år så till vida nyttig, som derigenom blödningen befordras, hvilken genom anvåndande af koppning kan underhållas och sörstärkas. — Kunde raseriets utbrott icke förekommas, så kan af låkares verksamhet intet mera våntas. En så beskaffad sjuks anhåriga och vårdare böra göras uppmärksamma på alla faror och varnas från begagnandet af med dess spott orenade föremål. Husdjur som blifvit bitna af en galen eller blott misstånkt hund böra af djurläkare behandlas, och om vattuskräck utbryter, genast dödas. Om en bjord af får eller andra djur anfalles af en galen hund, råf eller varg, så bör man drisva dem till en nårbelågen båck, tvåtta de bitna djuren rena och afsåndra dessa från de öfriga. Den tidpunkt då sjukdomen kan anses hafva upphört inom hjorden, intråder 9 veckor efter sista sjukdomsfallet. Före denna tid bör slagtboskapen hvarken såljas eller slagtas, ej eller mjölken begagnas. Dessutom båra hjordar, inom hvilka smitta ågt rum, icke tråffa andra friska; utan de böra lörblifva minst 500 fot skiljda från hvarandra. Icke eller bår något grönfoder eller någon gödsel från den trakten såljas eller föras öfver gränsen. Följande föreskrifter vid begrafningar åro i sundhetspolitiskt hånseende att iakttaga. Såsnart en menniska år dåd af vattuskråck, bör icke allenast tillopp af folk undvikas, utan ock dragas försorg om förstörande af de brukade effekterna, hvilka så fort som möjligt och på anordning och i nårvaro af lagliga vittnen böra uppbrånnas på ett aflågset stålle. Sjelsva liket bår utan föregående tvättning och omklådning läggas uti en med beck öfverdragen kista och köras till begrafningsplatsen; jordfåstningen sker i all tysthet inom 24 timmar efter döden, i en 1—8 fot djup graf, hvilken till en del bör fyllas med oslåckt kalk. Sjelfva kistan bör förut belåggas med tunga stenar, för att hindra djur från att uppgråfva den. — Djur böra föras assides på kärror eller väl tillslutna kistor och nedgräsvas djupt i jorden, sedan huden på flera stållen blifvit korsvis genomskuren. Sårdeles noggrannhet förtjenar ställets renzöring. Gödseln bör genast bortsföras och