Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 juli 1852, sida 2

person, tänkte kaptenen. Denna unga man var således en förnåm dem på afstånd genom gallerierna, i hopp att någon förhållande, som tycktes egarum emellan honom och hertigens handsekreterare: villfållighet skulle gifva honom sörklaring ölver den hemlighetsfulla personen, älvensom öfver det icke mindre hemlighetsfulla Eriecio och hans följeslagare stannade vid dörren till hertigens kabinett, der sju eller åtta soldater hållo vakt. Sedan Ericcio våxlat några tysta ord med vakten, intrådde bada, och äfven nu gick mannen med råda plymen före handsekreteraren. — Vid den heliga Hilario. min skyddspatron ropade en af soldaterna, då dörren till kabinettet åter stångdes, jag skulle icke trott det, om jag icke hade sett det med mina egna ögon. — Nå, hvad har du då sett så utomordentligt? frågade Bramante, som i detta ögonblick kom fram till vakten. — Kapten Bramante, sade soldaten till honom, ni har vål hört talas om den mannen. som har befål ösver drottning Johannas af Neapel trupper? — Jag har sjelf haft åran att strida mot honom, det år condottieren Francesco Sforza, E j Han intrådde åfven i palatset och följde