Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 juli 1852, sida 3

ligt att få låna; men togs sedan vid Killers brygga. Nattmans Tjensten har jag på samma sått emottagit som skarprättare C. G. Beckius neml. att hålla dugliga Drängar, men jag går den aldrig sjelf, förr skall jag gräfva. d. 52. J. Janason, Skarpråttare.s — poliskammeren fortsatte i går undersökningen, angående det mot f. d. sjökaptenen A. Lange på Klippan anstållda åtal, för det han med en dagg skall ha kringklappat ryska marin-matrosen Kusenzoff, sedan denne förmodats hafva gjort försåk att våldtaga en minderårig flicka å ett aftråda vid Klippan. Kapten Lange yttrade sig vid målets pårop, att han numera beståmdt angåfve Kuserzoff för våldtågt och fordrade på den grund, att nu under bebandling varande mål, som han ansåg skulle komma att få gemenskap med det som, i följd af hans angifvelse, mot Kusenzeosr komme att anhängiggöras, måtte få anstå intill dess Kusenzoff hunne att blifva reklamerad ning. Den ficka, mot hvilken våldtägisforsöket skune vur vit gjordt, var nu tillstädes och afnördes. Hon uppi I — gaf sig heta Anna, och vara dotter till ogifta Anna Britta Frisk från Stenungsöhallan i Norums socken på laland, hvilken för närvaronde skall förvaras å hårvarande lånshåkte, för att derifrån, sedan hon blifvit dömd för sjerde resan stöld, afföras till någon arbetsinråttning på lifstid. Vidare upplyste hon, att hon vore 12 år gammal och för kort tid sedan kommit hit till staden för att söka sig arbetsförtjenst. I afseende på håndelsen beråttade hon, att hon d. 12 dennes vid middagstiden varit nere på bron vid Klippan, för att beskåda de ryska örlogssartygen, och ått hon på återvägen mött en rysk matros, Som då han fått sigte på henne, fattat henne i armen och slångt henne in på ett aftråde, midt för hvars dörr de befunnit sig. Der inne bade bade han slagiti ikull henne och gjort försök att våldtaga henne, och då hon satt sig till motvärn, så mycket hennes svaga krafter förmått, hade han först tilldelat henne ett slag i hufvudet och ett i nacken så att blodvite deraf uppkommit, samt sedermera hotat henne med knit, i det han dels 2:ne gånger satt den för hennes bröst och dels på hufvudet. Hon hade då skrikit på hjelp och sedan några personer, bland hvilka 2:ne båttre flickor först kommit till stället, hade ryssen lemnat henne, då hon genast aflågsnat sig. Polismästaren: Är det sanning du talar, flicka? Flickan: Ja, min gode, båste herre! Vittnen hördes, hvilkas berättelser med några jemkningar, tillågg och smärre skiljaktigheter intygade att ryssen och flickan påträssats inne på aftrådet tillsammans, att flickan bitterligen gråtit och för dem beklagat sig, att ryssen uppfört sig oanståndigt emot henne, slagit henne blodig samt hotat benne med en dragen knif, åfvensom att ryssen vid antråffandet visat bestörtning och varit sysselsatt att i ordningstålla sina klåder, samt slutligen att han varit blodstrimmig på ena kindbenet, hvilka strimmor syntes som märken efter blodiga fingrar. Betråffande den stryk ryssen vid tillfållet erhållit, öfverensstämde vittnesmålen deri, att kapten Laoge tilldelat honom 6 å 8 slag med en manilladagg, och detis, enligt vittnenas förmenande, med råtta. Slutligen upplyste vittnena, att såvål desse som Lange följde ryssen till örlogssartyget Oranienbaum, hvars befål kallades i land och för hvilket Lange på tyska språket omtalte håndelsen. Poliskommaren uppsköt hårefter målet på åtta dagar, på det att ryska konsuln, hr O. Ekman, som i anseende till bortresa nu icke var tillstådes, må få del af hvad som nu förekommit och blifva i tillfalle att yttra sig deröfver. e Murarearbetaren Carl Johan Carlsson från Justergården Burna i Onsala socken fick häromdagen det infallet att skaffa sig ett hår-souvenier af en flicka, tillbörig någon emigrantfamilj, som bodde i Majorna, medan den afvaktade lägenhet för öfverfarten till Amerika Under det Carlsson i sällskap med några andra personer vandrade utefter gatan, aom leder till varfvet Kusten, fick han ae några bondflickor, hvilka gingo framför honom, åt samma håll som han. Han yttrade då till sitt sällskap: se hvilka vackra härflätor flickorna ba, jag tror att jag skär af dem en stump.5 Beslut och handling blefvo nu ett, i det han sprang fram till flickorna och med en knif så geschwint verkställde sitt uppsåt, att den flicka, hvars fläta det gällde, icke bann förekomma det. Polismästaren: Hvarföre skulle du skära båret af flickan? Carlsson: Om jag gjorde det, så var det bara på Årolighet och icke i någon ond afsigt. Poliamästaren: Om någon på skämt afskure polisångerna på dig, hvad skulle du säga om det? Att det emellertid blef Carlsson ett dyrbart minne, derom drog poliskammaren försorg, sedan afbörde vittl nen intygat angifvelsens riktighet. Carlsson dömdes nemligen att böta för vägafridabrott 13 rdr 16 sk. och för hårafskärningen 32 sk., allt banko, eller att vid bristande tillgång afspisas med 12 dagars fängelse vid vatten och bröd i län-häktet, dit ban genast skulle afföras, för att börja sin diet. Polismästaren: Se så! nu skall åtminstone hårflatorna få vara i fred så länge. — Åtskillige åkare har under veckans sessioner varit uppkallade till polisförhör, för det de på sina eländiga krakar lassat större bördor, än författningarne medgifva. I går blefvo åkarne Andreas Svensson och Niklas Alsterin fällde att hvardera plikta 3 rdr 16 sk banko, för det de med en häst från skeppsbron uppkört tobaksfat, vägande från 1,500 till 2,270 LL. viktualievigt, hvartdera. En annan åkare, Anders Andersson på nattmanaheden. dömdes att böta 3 rdr 16 sk. banko för det han den 17 dennes kört med så krafilös häst, att denne å all(A Fna vågen. Utanför f d Mamla nart atärtat fill mar. Utan afseende hårpå företogs målet till handlägg—