Grefve Carmagnola. af Mole-Gentilhomme. Första delen. Nilano. (Forts. fr. n:o 166.) Några ögonblick derefter tillade Åseanio i en ton, som om han icke förut sett Peraldi: Ack, är ni här, signor Peraldi! Det var roligt att träffa cc, ww jag han gifva er underrättelse om en af edra bästa vänner, kapten Bramante. Jaså, kapten Bramante, upprepade Peraldi mycket lugnt; ja, han är verkligen en af mina vänner, åtminstone min aldrabästa gäst. — Har du sett honom min gosse? sade Peppa lifligt. — Så som jag sett er, signora. — Nå, det gläder mig att han icke stupat i kriget, sade värdshusvärden: jag hoppas äfven att han icke är blesserad, utan återkommer till oss med både hufvud, ben och armar. Ascanio lutade hufvudet och svarade icke? År verkligen den stackars fan sårad? frågade peraldi. Vid denna förmodan som tycktes bekräftas af Åscanios tystaad, bleknade Peppa