Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 juli 1852, sida 1

med ginstbuskar, och på många ställen öfvervuxne med ljung, var nu grönskande och till det mesta uppodlad, eburu ännu kal för ett vid Englands rika slätter vandt öga. Afrundade kullar vidgade sig åt alla håll, fria från träd, och afdelade i stora fält, medelst gärdesgårdar af distriktets kalksten. Här och der syntes en cirkelrund damm, med titel af sjö, och som tjenade för boskapens behof. Dessa dammar hade sin nuring af regn; ty då hela distriktet består af solid, hvit kalksten eller af den ännu hårdare trappen, så finnes på dessa kullar intet annat vatten, undantagande der en eller annan liten sorlande bäck sframskyndar. Ehuru gröna, hade kullarne likväl ett fruset och nordiskt utseende, och ända till långt fram på våren var kölden skarp och bitande för en besökande gäst från mera sydliga, eller mera omgärdade delar af landet. Förpaktarne och deras folk, sådana man såg dem stå och gapa bakom sina stengärden, hade en nästan purpurfärgad hy, en följd af atmosferens skärpa. Men midt i all denna scenens frusna nakenhet visade sig nu tecken til ett icke obetydligt välstånd. Vackra hjordar at hornboskap och flockar af får voro spridda ötver dessa bögländta betesmarker. Hvarje gärde var på det bästa konditioneraat. Grindarne voro alla i nättaste skick; och i midten af den grönskande öknen stod förpaktarens boning, med sina uthus, alla byggda af solid gråsten och täckta med gråa flatstenar. Några få stora askar lånade sin skugga åt husets omedelbara omgifning, och framstillde en markerad kontrast till den, hvar annars som helst, ytterliga från aron af träd. En god trädgård likaledeg inhägnad af en solid stenmur, försedde huset med Produkter af en talrik mängd bikupor och med ett godt förråd af alla slags köksväxter. Om sommaren, när solen sken varm öfver stället, saknade det icke ett visst okonstladt behag. Fruktträden vid gärdena och i trädgården (nu i full löfdrägt)