Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 juli 1852, sida 3

sjukdomsfall, och uppnådde derefter aitt fullständi Styckegods. Det nya medlet mot lungsjukan hvilket uppfunnits af preussiska kretsdjurläkaren König samt af honom och ryska djurläkaren Busse lärer blifvit med synnerlig och fullt tillfredsställande framgång begagnadt emot ejukdomen till och med i dess värsta atadium, beskrifves i Arrhenii tidskrift sålunda: Jag valde jornvitriol för dess billiga pris och pat deraf åt alla de kor, aom mer eller mindre hostade eller besunnos i lungsjukans första stadium, 3 uns (omkring 1 lod. vikt. vigt) tvenne gånger dagligen, upplöst i 11 å 2 qvarter vatten; hvaremot de i andra eller feberstadium sjuka korna bekommo 6 drachmer (omkring 6 qvintin vikt. vigt) tre gånger dagligen. Jemte denna enkla behandling erhöllo de hackelse med tillsats af potatis, rofvor och gröpe i ett förhållande ungefärligen lika med föregående utfodring. Hö gafs blott en gång om dagen och i mindre mängd. Men häraf rönte König ej den framgång, ban väntat sig. Slutligen misstänkte ban, att det salt, kreaturen erhöllo, motverkade jernet. Det syntes mig, säger ban, som något underhöll sjukdomen och var af motsatt verkan till jernet, hvilket icke kunde ligga allsnast i foder medlen. Saltfodringen instäldes derföre på åtta dagar och alla kor gåfvos en starkare dosis jernvitriol, från 6 drachmer till 1 ung två gånger om dagen. De derpå följande 14 dagar förminskades vitriolen från uns till 6 drachmer, och två gånger i veckan fingo de något salt, omkring 2 lod pr stycke. Sedan saltgifningen blef aparsammare, förminskade sig äfven bostan med hvarje deg, så att efter 3 veckor aftog sjukdomen utan vidare slut.