Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juli 1852, sida 2

visa, att han icke har någonting doldt uti insidan af handen eller i ärmarne. Derpå sattar han ånyo bågarne, och fortsar. Sedan han slutat med denna konst, såtter han bort dem, tillsluter sitt skåp. Nu knackar han på bordet och upp flyger ett egg, på hvilket han pekar, för att försåkra sig om tillbörlig uppmårksamhet. Han vidrör egget (som öppnar sig på långden) och en liten fågel reser sig upp och kommer till lifs, qvittrar en rondolett, skakar sina emaljerade vingar — hvilka bestå af verkliga kolibri-fjädrar, överträslande i glans hvarje metalliskt arbete — och faller sedan tillbaka i sitt egg. Den lille trollkarlen nickar, småler, rullar ögonen till höger och venster, bugar sig som förut, och egget sörsrinner i bordet. Han bugar sis ännu en gång, och såtter sig ned, dermed tillkånnagifvande att representationen år slutad. Höjden af denna lilla herre år omkring tre tum; hans bord och allt annat i proportion derefter. Han står på en hög, fyrkantig piedestal, till utseendet af marmor. Den år likvål af hvitlakeradt tenn, och inom densamma befinna sig alla de hjul och verk, som utgöra trollmaschinens hjerta. —n—n— O—L — — — — ——..58XGfL———— —X—2-— A ?—— — . ! r.oen—