Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juli 1852, sida 2

Korrespondens-. Norr-Ilalland den 10 Juli. Hvad man befarade har nu beklagligen intråffat: att om stark torka efter den långvariga nederbörden hastigt intrådde, rågarne skulle taga skada. Sistliden måndag afbröts nemligen den uthållande regnaktiga våderleken af klara och molnfria salskensdagar med hög vårmegrad och man mårkte genasi, att så väl vintersom vårrågen började — som allmogen såger — rinna. Denna skada består deri. ait den fina, mjölklika kärna. som i rågaxen kort efter blomningen utgör första bildningen till rågkornew, genom värmen göres flytande samt, med utseende och smak at honung, rinner ur axen ner efter halmen; hvarföre denna vatska äfven kallas honungsdagg, särdeles som den i synnerhet bildas om morgnarne, då föregående natten fallit ymnigare vanlig dagg, hvilken bidrager till honungsdaggens starkare flytning. I stället bildas i axen så kaliade miöldrygor, som bestå af långa svarta korn, hvilka åro giftiga och får helsan skadliga. Endast de ax, deri, före torkan, rågkornen erhållit mera utbild ning och fastare konsistens, hefrias från honungsdaggen. Detta år tredje året som hounngsdeggen hår i Norr-Halland vållat missvext på råg. Förlidna året gaf allenast lidels skörd och hvad som skördades utgjorde äfven en vara af såmre beskaffenhet, då vanligen eljest å Norr-Hallands synnerligen goda jord våxer råg af båsta qvalitet. Den skada som honungsdaggen under innevarande år förorsakar, kan ännu icke närmare beräknas, då tlytningen ännu fortfar; men man fruktar alt den blisver betydlig: dock mindre ån förra året; emedan flytningen nu senare börjat och rågaxen haft tid att erhålla någon mera fasthet ån under sistlidet år. Om denna skada icke timat: så hade såkerligen skörden blifvit ymnig af rågfålten hår å orten, som voro utmärkt vackra. Grödan står för öfrigt utmärkt vacker, med undantag af de stållen, der, i följd af bristande dikning, vätan gjort skada. Man motser derföre hår i allmänhet, då rågarne ej beråknas, en särdeles god skörd. Höbergningen pågår och höskörden blifver i allmånhet en tredjedel och på många stållen dubhelt omnigare ån ander sörkäna året.