Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 juli 1852, sida 2

låg något I på en gång hjertligt och beslutsamt, hvilket tillkånnagaf en af dessa rikt begålvade naturer, får hvilka kårleken icke år någonting annat. ån ohegränsad tillgifvenhet och sj jelslörsakelse. Du ängslar dig utan orsaak. mitt barn, sade gubben till den unga flickan: någon osörutsedd omständighet kan hafva qvarhållit Francesco i Milano, och dessutom har han j Ju blott varit borta några få timmar Jångre ån vi beråknat. Ja, men han skune ju vara tillbaka redan före natten, sade Michaela, och nu år klockan redan åtta, min far; man såger att Lombardiet hvimlar af kringstrykande soldater, hvilka föga akta sina medmenhiskors lif. — Frukta ingenting min dotter: Francesco har intet med sig som kan reta dessa menniskors vinningslystnad. och för öfrigt år han så stark och tapper, att hvarochen som ville angripa honom skulle nog få ångra det. Men hvad kommer åt dig, Michaela? hvarför år du så upprörd? (Forts.) 0 — Ui —