Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 juli 1852, sida 2

som för femton år sedan genom kriccio bortröfvades från sin moder! Genom Kriccio! upprepade han högt, och det för semton år sedan! Ah, hvilken upptäckt: Åter tystnade han och föll i djupa tankar. Förtvislan tycktes i början tillintetgöra alla hans krafter, och tvenne tårar rullade utför hans kinder; men plötsligt uppreste han sitt hufvud och jagade ifrån sig de dystra tankar, hvilka så tungt tryckte hans själ. — Kapten Bramante! sade han till denne, i det han kraftigt fattade honom i armen, var uppmårksam och svara mig. — Hvad går åt dig, Francesco? Hvad betyder denna rörelse — detta helt och hållet förändrade ansigte? — Kapten Bramante, yttrade Francesco i allvarlig ton, sade ni icke för några ögonblick sedan, att vanliga bondpojkar kunna blifva fårst condoltieri, Sedan gonfanolieri, cometabler, ja, till och med furstar. — Italien har mer ån en sådan. Och hvad behöss för att blifva en bra condottiere? — Klokhet och framför allt ett mod, som år vuxet hvarje pröfning. — Godt, kapten, gif mig korset och pergamentet.