landet, Från Algier har man underrättelser af den 30 Juni. Iasurrektionen år icke ånnu helt och hållet dåmpad, man inger icke några vidare farhågor. Generalguvernören har afstått från den planen att sjelf sätta sig i spetsen ( sör trupperna. Då lagst. församlingen skall räkna 261 medlemmar, men sör närvarande blott råknar 254, skola alltså 7 nya val företagas, hvilket, enligt konstitutionen, bör ske senast 6 månader ester att vakanserna uppstått. Tvenne af desså omval skola äga rum i Seinedepartementet. hpå grund af Cavaignacs och Carnots vågran att aflågga eden. Al en berättelse om rekryteringen 1850 inhemtas att af 167,548 ynglingar, som voro underI kastade utskrifning, 60,947 blifvit kasserade, deraf 1712 för allt för svag kroppsbyggnad och 11,712 för det de icke höllo målet, hvilkets minimum dock år mycket ringa i fran-ka ar mån. be lejdes antal uppgick 1850 till 92.674, eller nåra en sjerdedel af hela ermån. Tregementsskolorna hafva undervisats 79,661 man, 356,862 i da lägre och 22, 799 i de högre klasserna. I de förra lår soldaten blott att låsa, skrifva och råkna: i de senare meddelas undervisning i de militära vetenskaperna, och de soldater, som genomgått dessa klasser, kunna aspirera officersgraden. ö De betydligare pariserbladen. såsom t. ex. I. des Debats och Presse, hafva såndt några af Sina talangsullaste medarbetare till England får att steg för steg följa valrörelsen. Det synes nåstan som om man från England vill göra en indirekt opposition emot det nuvarande systemet i Frankrike.-vVi vilja — såger Presse — följa den engelska valkampen med den sympathetiska uppmårksamhet, som ett fritt och sin frihet värdigt folk förtjenar. och med det fasta hopp att se den liberala politikens seger bli resultatet af denna kamp.ENGLAND. Valen togo sin början Tisdagen den 6 dennes och komma nu att fortsåttas alla dagar under mer ån en månad. I Londons city, der valförrättningen började den 6 om morgonen, uppträdde följande 5 kandidater: lord John Russel, Lionel Rothschild (österrikisk baron), sir James Duke och herrar Mastermann och Crawford. Den sistnåmnde, de radikales kandidat, hade endast, genom sina vånners entrågna uppmaningar, åtit förmå sig att aspirera ett såte i parlamentet. Alla fem höllo, den ene efter den i I I andre, tal till valmånnen. Alla, men synnerligast lord John Russel, emottogos med lifliga bisallsyttringar. Exministern åberopade sig i sitt tal derpå, att han föreslagit testaktens upphåfvande och alltid försvarat frihandeln. Äfven parlamentsreformen hade i honom funnit en mälsman och han hade i den riktningen väckt de mest genomgripande fårslag, och om han åter komme att intråda i ministeren vil le han ytterligare utstråcka reformbillens föreskrifter. Den ädle lorden ansåg en återgång till, skyddssystemet för en omöjlighet, älven för socker, och hoppades, att landet skulle gifva sitt utslag i denna riktuing. Tilllika förklarade han sig får en fullkomlig trosoch religionsfrihet, dock med det förbehäll, att kronans höghetsråttigheter icke ledo något obehörigt intrång. På en till honom riktad fråga, förklarade han sig beståmdt emot den hemliga omröstningen Vid barlamantsvalen. påä en annan sråga huru långt han ville utsträcka rösträtten, afgaf han det svaret, att det berodde på Jandets behof och några af hans kollegers mening. För öfrigt lade han valmännen på hjertat att icke binda sina representanter genom några instruktioner. Sedan uppträdde Lionel Rothschild och förklarade sig i sitt tal för en representant ö nerlig vigt såste han dervid. att hans återvåljande skulle bevisa, att City hyllade en l fullståndig religionsfrihet. Efter några ord af de andra kandidaterna skreds till voteringen genom handuppsträckning. hvaraf resultatet blef, att valförrättaren förklarade, att valet fallit på hrr Mastermann, lord John Russel, Lionel Rothschild och Crawford. Sir James Duke yrkade då the poll. eller rösternas muntliga osgifvande. Sedan hr Crawford förgåsves bett sina vänner att sfå draga sig tillbaka från valet, blef den muntaf den religiösa och borgerliga friheten. Synliga omröstningen utsatt till följande dagen,