Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juli 1852, sida 1

dårskap att vilja trånga s sig igenom denna ogenomtrångliga massa; han underkastade sig således att afvakta slutet på det förfårliga skådespel, som församlat Milanos hela befolkning på denna plats, och sedan han engång fattat detta beslut, blandade han sig ibland mångden och lagade blott så, att han alltid vånde ryggen åt schavoten, på hvilken alla de andras blickar voro fåstade. Öfverallt pratades hit och dit om de båda dömda, sårdele som hertiginnan Beatrix, ochicke en enda röst drog hennes oskuld i tvifvel. Öfverallt ljöd enståmmigt hennes beröm, hvilket tycktes stiga upp emot himlen liksom ville det bedja (ud om nåd och förbarmande för det olyckliga slagtoflret. Smårta och harm målade sig på allas ansigten, och hade icke hertigen aftonen förut iakttagit den försigtigheten att omgisva sig med alla disponibla trupper, så skulle han icke varit såker i sitt palats. Plötsligt var det, som om en rysning genombåfvat hela denna lefvande skog af hufvuden och rörliga armar, den 16: de timmen hördes slå i kathedralkyrkans torn. Allas blickar vånde sig på samma gång mot palatset, det blef tyst som i en graf, och af spånd väntan vågade man knappt draga ancn