sterlänggatan uthyr rum för resande, uti hvilken lokal, försedd med namnet Hötel de Wien-, ålven Lindenthal har sitt logis. Från Rotundan i Humlegården varseblefvo sörenämnde två personer att ett yngre fruntimmer, som uppgifves vara deras sosterdotter, åfven uppehåll sig i Humlegården. Lindenthal som blef uppbragt deröfver att fosterdottren, en adertonärig flicka, utan att dertill hafva erhållit tillstånd, begisvit sig till detta allmånna förlustelsestålle för en stor del al hufvudstadens befolkning, skyndade då genast ut från Kotundan fram till flickan samt började alt med ett spanskt rör prygla upp henne, och skall, då hon dervid föll omkull, ålven hafva sparkat henne. Det i Humlegården till temlig talrik mångd församlade folket kunde ej gerna med likgiltighet åse denna barbariska och insama fram fart af en person som till det yttre kunde göra anspråk på alt tillhöra bildadt folk, men i stället sördatt med mera lugn möta och fö rekomma våldet, började nu nåfråtten åfven ! att tillåmpas på våldsverkaren. Honom tilldelades flera slag, hvarpå han flydde undan till Rotundan, men en del af folket, som hån fördes af sin upptånda, från början ganska råttvisa harm, gaf nu mera ohejdadt lopp ät sin kånsla, stormade in efter honom i Rotundan, hvarvid hotelser yttrades, att om han ej godvilligt utlemnades, skulle han blifva med våld uttagen. Polis hade emellertid blifvit tillkallad och under dess skydd begålvo sig nu Lindenthal och bemålda mamsell från Rotundan för att gå till deras gemensamma bostad vid Österlånggatan, men de efterföljdes af en oråknelig folkmassa som fortfor att högljudt gifva sin missbelåtenhet tillkänna. Detta timade kl. mellan 9—10 på aftonen. Oaktadt 8 poliskonstaplar eskorterade de förföljde, var det med möda som Lindenthal kunde frälsas från folkmassans våldsamheter, och då tåget hann fram till Carl XIII:s torg börjades stenkastning emot Lindenthal och han erhöll ytterligare flera käpprapp. Af de kastade sienarne tråffades åfven de eskorterande poliskonstaplarne, så att en af dem lärer blifvit illa skadad. ö För att undgå dessa alltmera hotande väldsamheter begåfvo sig poliskonstaplarne med Lindenthal till vakten vid Gustaf Adolfs torg. Hår höll det beklagansvärda upptrådet på att antaga en farligare och för allmånna ordningen ånnu vådligare karakter. Sedan den utanför vakten församlade folkmassan alltjemt ökats, låt nemligen den vakthafvande officern, underlöjtnanten Toll vid 2:dra lisgardet, soldater beväpnade med sina gevär rycka ut från vakten för att skingra folkhopen; men derpå började ovåsendet också få större fart och hurrningarne från folkmassan tilltogo, under hvarjehanda skarpa utlåtelser, hufvudsakligen riktade emot den vakthafvande unge officeren. Lyckligtvis hade emellertid nu den af folket allmånt vårdade kommendanten öfverste Davel samt polismåstaren De Mars hunnit ankomma, och sedan kommendanten till en början låtit soldaterna åter ingå i vakten samt derefter i vånliga ord uppmanat folkmassan att skingras, hvilka uppmaningar åfven vunno allvarsamt understöd af polismåstaren, som å sin sida jemvål förklarade, att allmånheten kunde vara fullkomligt förvissad att lag och rått skulle blifva skipad emot Lindenthal, började folket att lugna sig och uppstämde lefverop för kommendanten och polismästaren. Först mellan kl. 12— lI på natten hade alla solkhoparne aslägsnat sig från Gustaf Adolfs torg. Vid påföljde dag hållit polisförhör har Lindenthal blifvit dömd att böta för 2:ne slag 1 rdr och för sridsbrott 13 rdr 16 sk. banko, oc äs TT