landet af stora reparationer. Utskottet hade föreslagit en besparing af 100.000 fr., och då den icke vunnit statsrådets sanktion, hade det tillstyrkt att förkasta hela anslaget och församlingen stållde sig detta råd till esterråttelse. Men detta votum är lika litit asgörande som det, hvilket kullkastade senatorernes dotationer. Konstitutionen föreskrisver, att de sålunda förkastade afdelningarne i ett lagförslag, skola återremitteras till statsrådet, som ånyo tar dem i öfvervägande, för att sedan remittera dem tillbaka ttil lagst. församlingar. Om dessa båda församlingar icke kunna såmjas i sina åsigter, kan presidenten, med tillhjelp af den medgörliga senaten, afgöra frågan såsom honom lyster, i rak strid med församlingens beslut. Utskottet asstod för öfrigt i detta möte, på tvenne undantag når, från att yrka de besparingar, som det dittills fortfarit att tillstyrka i trots al statsrådets ogillande. Oassedt anslaget till de stora reparationerna, om hvilket nyss talats, afstyrkte det nemligen endast beviljandet af 300,000 fr. till våganlåggningar å Corsica. Men statsrådet bade slutligen sjelft gått in på att detta anslag försvunne ur budgeten så att ett votum af detta syfte icke mötte något motstånd. Man trodde att diskussionen af budgeten skulle blifva slutad i följande möte den 25 dennes. Ett lagförslag om en sammansmåltning af aktiebolagen för jernvågarne i södra Frankrike har den 22 förelagts lagst. församlingen. Ryktet att Bonaparte blifvit omståmd i orleanska saken har icke bekråftat sig. Tvårtom synes det vara hans afsigt att med största stränghet såtta konsiskeringsdekreten i verkstållighet. — Försäljningen af de egendomar, som dessa dekreter nådga orleanska prinsarna att afhånda sig inom loppet af ett år, har redan begynt. Det nya bladet -Journal de la Cour har redan inhiberats, emedan dess agent, Delarue, förut undergått ett straff, som beröfvar honom rättigheten att utgifva en tidning. Grefven af Chambord har utnåmnt en ny komite af 5 ledamöter, som skall tjena till mellanlånk emellan honom och hans parti i Frankrike, men dettas politiska ledning har han förbehållit sig sjelf. Den långe bebådade pamfletten om Condeska arftvisten har nu utkommit. Författaren år en vicomte de Villemur. Louis Bonapartes resa till södra Frankrike skall vara beramad till slutet af Aug. eller början af Sept. Municipalrådet i Toulouse har blifvit upplåst, emedan en stark opposition höjt sig inom dess sköte emot Bonapartes inbjudning till staden och emot anslåendet af pengar till festen, som skulle söranstaltas till hans åra. Hederstegionen råknar i nårvarande stund 42,801 medlemmar. ENGLAND. Parlamentets upplösning skall nu beståmdt vara beramad att åga rum någon af de första 8 dagarne i Juli. Den förra notisen i detta hänseende var icke osliciel. Lord Beaumont har i öfverhuset klandrat regeringens beteende i hr Mathers angelägenhet. Gresve Malmesburg, som sjelf upptrådde till sin politiks försvar, påstod att det icke gålde att håmnas England utan att beskydda en enskild, som i ett främmande land endast hade rått till samma rättvisa som en insöding. Slutligen förklarade han att Sir Henry Bulwer fått order att inleda nya underhandlingar och att lemna Florens i fall Toskana icke uppfyllde hans fordringar. Lord Derby försvarade sedan sin kollegas politik, får hvilkon han iklådde sig ansvarigheten. Alla styrelsens bemådanden, förklarade han, åsyfta för nårvarande att förmå Toskana till att erkånna sin förbindelse att vaka Öfver do på dess område vistande engelsmåns såkerhet. Lord Beaumont, som begårt att de instruktioner som Sir H. Bulwer erhållit, skulle låggas på husets bord, återtog denna sin begåran på lord Derbys förklaring, att de för ögonblicket icke kunde meddelas, Denna affår gör toskanska styrelsen stort bryderi. Den kan icke lemna England den uppråttelse det fordrar — den ssterrikiske officerens bestraffning — och ännu mindre år den i stånd att tvinga Österrike att lemna den. Den lår önska Frankrikes bemedling, som dock detta lands regering synas vara få