Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juni 1852, sida 1

1.—.—, dur det såsom depositum innehålles i förutnämnda bullion-förräd. Dessutom har en del af det cirkulerande silfvermyntet (femsrancs-styckena) blifvit utbytt mot nypregladt euldmynt. såsom beqvåmare, så att bullionj I sörrådet i Frankrike utgöres mest al silfver, hvaremot det hårstådes nåstan uteslutande består af guld, den metall, hvarpå enl. landets lagar, myntfoten baserar. Före år 1849 voro bullion förråden i fran ska och engelska bankerna sållan stårre ån 30 mill. e; — de äro således nu 50 pCåt I ? o . större ån i förra epoker , och då i båda lånI derna bullion tjenar såsom garanti för de från nämnda banker cirkulerande noterna, men massan al dessa noter i Frankrike år något mindro ån massan af bullion, i England emellertid nu nåstan lika (noter 22 mill. Å); så följer deraf att qvantiteten af den i båda länderna cirkulerande sedelstocken nu år ovanligt stor. Detta år den omständighet, hvarpå vi i våra förra berättelser ofta fåstat uppmårksamheten, det alt ett Ofverflöd på penningar måste minska deras vårde och följaktligen göra råntefoten låg, och man ser således mera ån vanliga anstrångningar af båda låndernas penning-anstalter för att rentebårande placera de förhandenvarande surplusfonderna, om ock till lågre renta ån förr. Då under de senaste två åren den stora guldtillförseln kommit från Californien, så år det otvifvelaktigt, att åfven i de nordamerikanska Förenta Staterna, de flesta bank-inråttningar nu hafva större förråd af bullion ån förr, och rentefoten i nåmnda land år lågre, än den nästan oafbrutet varit i tidigare perioder; men äfven i andra europeiska kontinental-länder, ån de nämnda, börjar rentefoten att sånka sig. 1 Denna penninge-förhållandenas stållning Europa och Amerika måste ofelbart utöfva ett måktigt inflytande på handelns, industriens, förtroendets och kreditens expansion; men om vi skulle vilja förbise de faror, som den för med sig i länder sådana som England och Amerika, der entrepriser af alla slag lått drifvas för långt, så måste vi glömma de handelsoch penning-kriser, hvilka ofta förekommit i båda dessa lånder, — i England synnerligast åren 1825, 1839, 1847 o. s. v. i Amerika åren 1837, 1841, Åc., och hvilka i alla fall härrörde från de extravaganser, hvilka blifvit framkallade al åldre meningar om prosperitet, utvidgning och hastiga fördelar. Försigtigheten bjuder således att vara uppmårksam på alla föremål som åro egnade att våcka en vild spekulation, når penningar lått ech för godt pris kunna anskassas. Varu-, sondsoch aklie-entrepriser åro de, hvilka under sådana förhållanden som de nårvarande, åro mest lockande, och entrepriser i varor måhånda mer ån alla andra, emedan dessa årligen produceras nya, och följaktligen bero af våderleken och årstiderna. Vid den sig nåstan årligen ökande konsumtionen af alla artiklar, och de måttliga varuförråder, hvilka vanligtvis finnas i Europa, och sållan ,nnnnnnnnnnnnnn.. 7 Er DR Ta