Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 juni 1852, sida 2

I13in st. T— hyras i kyrkorna, på positiver, utan åfven på bodbetjenter, på mätresser, på skådespelare ket missnöje bland arbetarna i Paris förståder, pestämmelse mindre år att uppråtthålla ord( 18:de till Sö:te året. Äfven i Algirien bosatta srämlingar åro förpligtade till tjenst i mi— — sedan d. 10 Dec. 1848 varit krigsministrar och armecheler. Priset å Monitören har nu blifvit nedsatt från 112 till 40 fr. årligen och bladet kommer att innehålla ledande politiska och litteråra artiklar. Hårigenom blir denna tidning en farlig medtåflare för de andra bladen. i synnerhet för de halsossiciella, hvilkas redaktör åro ock mycket missbelåtna med den vidtagna åtgården. I anledning af de projekterade nya skatterna hafva till senaten inkommit en massa Pe titioner, som begåra i stållet andra skatter af den mest olika beskallenhet. Sälunda före slås icke blott att lägga skatter på is och sorbet, på damhattar, på adelstitlar, på käppar och ridspön, på affischer, på soglar i bur, på hattar, på sortepianos, på stolar som utj d och litteratörer, på dagdrifvare, på kapitalister, å personer som åro fåder till oåkta barn och slutligen på alla fråmligar, som nedsåtta sig i Frankrike. Pprojektet till skatt å papper har väckt mychvarest finnas talrika fabriker, som i ännu högre grad ån boktryckerierna skulle lida af den nya skatten. Ett dekret förordnar, att de 1848 och 1852 till Algier transporterade politiska sörbrytare. hvilka tillfölje af insubordination eller andra förbrytelser antingen undergått eller sramdejes undergå ett vanhedrande straff, skola deporteras iill Cayenne. Ett dekret al krigsministern organiserar milisen i Algirien, hvilken ungefår motsvarar nationalgardet i Frankrike, dock sålunda, att dess ningen i kolonien, ån försvara dess område. Tjenstetiden för soldaterna i milisen år från lisen. De infödde Araberna kunna upptagas i milisen efter dertill erhållet samtycke af ge? neralguvernören. En krigsrätt har blifvit nedsatt för att aldanka s. d. folkrepresentanten, artillerikapten Bruchner, hvilken efter Decemberdåuet flytt till Belgien. Prolessorerna vid lyccerna hafva förbjudits att gifva privata lektioner, äfvensom att hafva disciplar i sina hus som pensionårer. Första numret af den nya hostidningen — Journal de la Cour utkom den 19:de den nes. Den ilrige bonapartisten Vieyra, chef för parisiska nationalgardets stab, har i dessa dagar figurerat i en skandalös process. Han stod inför domstolen tilltalad för bedrågeri. Af brist på tillråckliga bevis kunde han icke åt saken fållas, men i motiveringen af utslaget varder hans beteende på det skarpaste tadladt. Det år betecknande, att intet af pariserbladen nåmnt ett enda ord om detta mål. Från Algirien förmåles, att den kolonn, som genomströsvar det inre, ingenstådes möter något allvarligt motstånd från infödingarnes sida. Den 21 stego fonderna på börsen i Paris. Orsaken hårtill var ett rykte, att Bonaparte, till följe af den ringa majoritet med hvilken statsrådets beslut i orleanska saken blifvit fattadt, skulle blifvit omståmd i denna angelågenhet. 3 7; noterades 70. 80 och 5 7 101. 80. ENGLAND. Parlamentssessionen kommer att afslutas den 1 Juli, och dagen derpå upplåses parlamentet. Morning Herald sörmåler, att hr Murray, som dömts till döden i kyrkostaten, blifvit benådad. SCHWEIZ. I kanton Freiburg var rådande en allmån oro. TOSKANA. I Florens hafva tvenne personer — man och hustru — för det de ösvergått till protestantiska låran dömts till flera års 2 VV