le klappa upp den andra. Men jag har icke kommit hit för att svara på en soldats grosheter Ericcio? — Skulle jag icke kånna honom? utropade soldaten, i plötsligt åndrad ton, hvem känner icke hår den nådiga herr Ericcio, vår herres. hertig viscontis geheimesekreterare, ja, snart sagdt vån? — Jag visste inte att han var en så förnåm person, men det år mig temmeligen likgiltigt. Jag måste i ögonblicket tala med honom. — Ja, når ni år bekant med herr Ericcio, så år det någonting helt annat. Stig in min vån, var så god och stig in! Nåvål då, men hvar finner jag den jag söker? — Ser ni, hår midt för, den der lilla porstiken, vid hvilken några soldater stå? — Bor han der? — Nej, men i denna portik finner ni en dörrvaktare, som skall föra er till honom. — Jag tackar. unu en sak, sade soldaten, såg inte ett ord till signor Ericcio om det, som föresallit I oss emellan. sidan, så skulle vi snart se hvem af oss skulr , ; heter. Kånner du hår i palatset en man som