Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 juni 1852, sida 1

Ett äfventyr i Neapel. (Ur en resandes anteckningar.) (Forts. fr. n:o 138). Den sluga Amati gissade min förstållning och erfor tillika, att Lucchensini befann sig på nåsta till Neapel ankommande ångfartyg. Detta var för Amati ett afgörande ögonblick. Han såg att bytet skulle undkomma honom, men han ville icke låta mig triumfera ohåmnad. Måhånda hoppades han att efter min mans dåd finna mig beredvilligare: möjligtvis ville han också endast förskräcka oss båda och lemna oss valet mellan döden och min förening med Leonardo. Jag har aldrig kunnat rått utgrunda hans afsigt: kanske var det endast ett utbrott af hans vilda Calabresiska natur; ni vet hvilka medel han anvånde till uppnående af sitt mål. Vår aflågsna boning, det mutade tjenstsolket — alla omständigheter tycktes gynna honom, men försynen begagnade er såsom ett verktyg för att omintetgöra hans onda förehafvande. Då han, efter vårt första besynnerliga sammantråflande, för