Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juni 1852, sida 1

Ett äfventyr i Neapel. (Ur en resandes anteckningar. ) (Forts. fr. n:o 135). Hårpå återfördes jag till mitt förra fångelse, men man fåstade mig icke vid kedjan. Efter några minuters förlopp erhöll jag tilllåtelse att begifva mig till gesandten, likvål åtföljd af en gensdarm. Gesandten mottog mig på det vånskapligaste; och emedan han redan af mina reskamrater erhållit både skriftliga och mundtliga underråttelser om mig, så kunde han fullkomligt försätta sig i min belågenhet. Han insåg åfven den hederspligt, som förbjöd mig att yppa hemligheten; men han sade, att allt hvad han kunde uttråtta till min fördel, vore att gifva neapolitanska regeringen del af mitt stånd och vålförhållande, allt öfrigt nådgades han öfverlemna åt stadens auktoriteter att afgåra. , Detta var icke sårdeles tröstande för mig — hellst då gensdarm-officern åter bad mig stiga i vagnen, sedan jag lemnat gesandten. — Fördömdt! tånkte jag. Det var en vacker resa till Italien! En förtråflig kur det