Råttegångsoch Polissaker, Det af pigan Anna Maria Svensson till poliskammaren instämda mål emot sin husbonde, skomakarem. Dahlström fortsattes i Tisdags, och hvarvid hon ingaf en af hr doktor Liborius utfårdad, så lydande läkareattest: SPigan Anna Maria Svensson, som frånochmed den 25 nästlidne Maj till i dag varit vårdad i Sahlgrenska sjukhuset, för följderna efter en henne tillfogad misshandling, hade vid sitt intråde i sjukhuset fyra (4) stora blånader på venstra sidan of bröstet och venstra öfverarmen, hvarjemte hon klagade öfver blodkongestioner ät bröstet, yttrande sig genom svårighet att respirera. Detta attesteras etc. etc. Några personer afhördes härester och bestyrkte till en del angifvelsen. Dahlström, denna gång personligen närvarande, erkånde att han tilldelat pigan några slag, men bestred att dertill ha begagnat något annat vapen än handen. Poliskammaren afsade: att pigan Anna Maria Svensson finge ståmma till vederbörlig domstol, i fall hon dertill funne sig vidare befogad, enår håndelsen tilldragit sig inom hus. Om man vill se något på en gång både Omkligt och upprörande, så skall man blott betrakta större, att icke såga största delen af vår goda stads åkarekampar, på hvilka man med skål kan tillåmpa det gamla ordspråket: så olycklig som en åkarehäst. För den som icke närmare känner förhållanderne skulle det säkert väcka förvåning, att dylika Åskinnkampar finnas och kunna anrändas till körslor hår i staden; men då man vet med hvilken barbarisk grymhet de arma djuren behandlas af sina ågare, bör man icke längre deröfver förundra sig; så t. ex. måste de stackars kreaturen stå ispånde lasskårran dagen i ånda, utan att erhålla någon föda, förr ån qvållen kommer. Det foder de då få år oftast både knappt och dåligt; men detta oaktadt tvingas de med flitigt begagnande af piskan, att under dagens lopp draga lass så tunga, att vål vårdade hästar icke utan möda skulle kunna sortskaffa dem. En polisförsatining finnes vål, som stadgar bötesansvar å den åkare, som misshandlar och örverlassar sin häst; men huru de ställa sig, veta de fintligt att undandraga sig verkan af denna författning. Likvål såg man i Tisdags en åkare, Olof Jonsson, uti poliskammaren tilltalad, för det han till körslor begagnat en så orkeslös häst, att denne å Lejonbryggan störtat omkull med lasset, utan att han sedermera förmått sjelf åter resa sig upp. Poliskammaren dömde Olof Jonsson att för kraftlås håst böta 3 rdr 16 sk. bko eller undergå 8 dagars håkte. — I Tisdags stod drängen Johan Torkilsson från Möladahl, i tjenst hos hr C. Koij derstådes, inför polisens dombord, tilltalad för det han sistlidne Fredag å gatan utanför Baracken genom häftigt och vårdslöst körande hullkört pigan Johanna Wessman, så att denpa kommit på hufvudet i rånnstenen, och dervid erhållit några kontusioner. Torkilsson, som nekade att ha vållat olyckan genom håftigt och vårdslöst körande, men derom af vittnen ötvertygades, fålldes att böta 16 rdr 32 sk. bko, eller i brist deraf afstraslas med 3 veckors fångelse i stadshåktet, samt att i ersåttningar till målsåganden och vittnen utgifva 4 rdr nåmnde mynt. De poliskonstaplar, som anhöllo Torkilsson vid ifrågavarande tillfålle, upplyste, att Torkilsson, för att slingra sig undan den lagliga påföljden ef sin framfart, å sig uppgifvit falskt namn, åfvensom att han vid olyckshåndelsen, i stållet för att hålla in båstarne och hjelpa menniskan på benen, i ånnu skarpare fart fortsatte sin våg, gatan utefter. —? ee X !2l CE ——— ALL —rs