Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 maj 1852, sida 2

Hel. gråtulcrädeC NI141fILöid049 fat, SVA vat IT7IaTVATAaufte I I salongen, till detta resultat. Vet herrn, svarade denne, huru mänga biljetter som äro sålda? — Ett par hundra åtminstone, som jag kan tycka.s — Nej! sexton, svarade han. — Vida detta tillfälle nödgades Mathilda upptråda i lånade klåder, ty sjelf hade hon inga, hvari hon kunde presentera sig. Utrikes Nyheter. Från Köpenhamn hafva vi notiser af den 21, från Berlin al den 18, från Paris och Wien af den 17 dennes. DANMARK. Attachn grefve A. ReventlowCriminel har den 19 afgått till London med ratisikationen af traktaten af den 8 Maj. Kungen har skånkt 500 Rbd till den nya studentföreningsbyggnaden. Prins Kristian af Gläcksburgoch prins Fredrik af Hessen uppvakta czaren i Berlin. Kammarherre D:r jur. v. Stemann har blifvit president i den nya slesvigska öfverrätten. TYSKLAND. Preussiska kamrarne skola hemförlosvas den 19 dennes. Strängare passkontroller ha blifvit anbesalta på preussiska jernvägarne. Hannoveranska regeringen har i reaktionår anda föreslagit genomgripande förändringar i sörsattningen. FRANKRIKE. General Lamoriciere har, liksom Changarnier, i ett mycket energiskt bref till krigsministern vågrat allägga trohetseden. Äfven Bedeau skall hafva gjort detsamma, men hans bref har ännu icke blifvit oslentliggjordt. Lamoricieres bref lyder som följer: General! Med våld bortförd ur min boning, kastad i sängelse, landsförvist under hån af lagen, hade jag icke trott, att ni skulle gå så långt att affordra mig trohetseden till en man, hvars genom våldet ernådda makt blott bibehålles genom våldet. Men ett från ert ministerium utgånget förfogande innehåller en paragraf, som tydligen har afseende på de förvista generalerna och tillförbinder dem att aflågga trohetseden. De som vistas i Belgien hafva fått 2 månaders tid på sig för att uppfylla denna sordran. Jag hör sågas från alla håll att den ed som svåres en menedare icke år bindande. Men denna låra, så mycket den åfven i våra dagar användes, vill jag icke veta utaf; uppskofvet behöfver jag icke; jag vägrar att aflågga denna ed. — — —Changarniers och Lamoricicres bref kunna icke underlåta att på armn utöfva ett visst intryck, hvaraf effekten såkerligen icke sörminskas genom Granier de Cassagnacs smutskastningar i Constitutionel på de begge generalerna. Fonderna hafva den 17 fallit, 3 25 e. och 43 4 20 c. Detta fall tillskrifves, till en del åtminstone, en artikel i J. des Debats, hvari omförmäles, att tidningens tyska korrespondenter antaga, att czarens resa till Wien och Berlin åsyftat att upplifva den heliga alliansen emellan de östra makterna, och srukta för freden farliga resultater af denna alltför intima allians. General Courtais, 1848 chef får nationalgardet i Paris och efter den 2 Dec. landsförvist från Frankrike, har fått lof att vånda tillbaka. Den 14 utlopp terminen för de utlåndska ränteinnehafvarne att fordra återbetalning af deras 5 2 räntor. Enligt officiella uppgifter har fordrats återbetalning för råntor till ett belopp af 1,733,180 sv., men en korrespondent i Ind. Belye anslår beloppet till 3,400,000, SARDINIEN. Dep. kammaren har valt Ratazzi, moderat demokrat, till president, med 14 röster emot 32. Ett rykte vill veta, att premierministern till följe häraf begärt sitt endtledigande. bet är att hoppas, att denna nyhet icke erhåller bekräftelse. AMERIKA. Henrik Clay, en af Förenta Staternas förnämsta statsmån, år så illa sjuk, att intet hopp återstår om hans vedersående. Kossurh tånker för någon tid upphälla sig i Boston. Österrikiska gesandten Hulseman har den 3 lemnat Wachinatan aftar att hafuna ftill.t 2114