Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 maj 1852, sida 2

ske inte i hela Tyskland, bara jag visste hur det skulle gå till — mammas kökspiga måtte vål pussla om henne, så hon inte far illa — men för fet får hon inte bli heller — men glöm nu får all del inte kreditivet, eller kontanter, det år detsamma — jag skall skicka dig en låda cigarrer vid tillfålle. Tuus Jacques. Victor lade ifrån sig brefvet, och öfverlade med sig sjelf hur han borde förhålla sig i denna sak. Hans beslut var redan sattadt, att förhålla sig helt och hållet passivt, dock ansåg han att han borde meddela sin far detta beslut, hvarför han tog brefvet, och gick dermed ner till gubben, som tillfålligtvis var ensam. Gubben Anders satte på sig sina glasögon, låste igenom brefvet och sade: EUtå, hvad tånker du göra? — Ingenting, min far. Det tror jag år också det klokaste. I Han såger ju, att han skrifvit till sin mor också — de bli således icke i okunnighet om I hans ålventyr, och veta sjelfva hvad de ha att råtta sig efter. Men hvem år denna Cecile, som han skrifver om? o— Jag vet icke rått, ty han har endast sen soch annau gång talt om henne — i förbigå