Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 maj 1852, sida 3

Unsåndt och betaldt.) För skranket hår de sin nästa draga, att minsta vårde från honom taga, ty obevekligt, på Drakos sått, hvart mål blir afgjordt så bjertans lätt. Brn., Uti Handelsoch Sjöfarts-tidningen under sistförslutna April månad bar funnits att skåda ett af åtskillige yngre herrar handlande m. fl. bår i staden undertecknadt avertissement till affårsvånner och kommissionärer, innefattande begäran det ej några till dem adresserade varor måtte såndas med något af de ångfartyg, som tillhöra förenade bolaget för ångpaketfarten emellan Stockholm och Götheborg, neml.: ångfartygen Stockholm, Götheborg, Polhem, E. Nordevall och Th:s Telford, i anseende till det godtyckliga och mindre humana beteende bolagets bårvarande agent skall ådagalågga emot trafikerande. Då afsigten med denna artikel synes vara endast att nedsåtta och förklena agenten, som måhända af granlagenhet lemnar densamma obesvarad, enär, uti ett sjelfförsvar, hans antagonister, såsom saken blifvit framstålld, möjligen kunde tro sig spåra försök hos agenten att tilltvinga sig bestyr med deras fraktgods och beröring med dem sjelfva, som han likvist icke lärer efterstråfva och då, genom ett sådant stillatigande, varuassändare i Götheborg och på andra ställen till åfventyrs kunde förledas till den illiusion, att alla affårsmåns hårstådes mening vore af artikelförfattarne uttalad, har insåndaren, af råttskånsla dertill uppmanad, ansett sig böra dels fåsta uppmårksamhet derå, att de fleste åldre och sansade af stadens herrar handlande och affårsmån icke undertecknat artikeln, dels belysa dess halt och vårde. Artikeln afser påtogligen insinuation att beröfva agenten bolagets förtroende, förmodligen med beråk ning att, i fall bolagets direktion skulle lyssna till framstållningen, någon annan viss person skulle kunna tillvinna sig agentskapet. Sättet att söka bereda den ene ofård och en annan fördel år emellertid lågt och klandervårdt samt hedrar ingalunda de herrar, hvilka, till befråmjande af en sådan reform, icke tvekat att låna sina namn. Ordet låna år hår tillåmpligt, hålst bland de, till antalet 12 i banko tecknade herrarne, hvilka väl alla skulle föreställa aftärsmän här på platsen, sinnas personer, som alldeles icke ega några affårer samt i följd deraf icke kunna hänföras till trafikerande. Föreställer man sig ock nu det alternatif för fram ställningen, att de vårda herrarne alluderat på ökad fraktförtjenst för vissa andra ångfartyg genom minskad varuafsåndning med de ofvannåmnde ångfartygen, qvarstår dock handlingssättet lika lågt och föraktligt, då egentligt fog till det ominbsa avertissementet sannolikt saknats och motiverna alltså varit: åtrå till personligt förfördelande, skadebegär och afundsjuka, i förening med egennyttiga spekulationer och beråkningar. Att, efter denna belysning, den oftanåmnde annousen, hvilken, utan allt tvifvel, många af stadens och ortens aktade medlemmar, i likhet med insåndaren på det högsta ogilla, icke må antagas utgöra någon allmän opinionsyttring emot agenten, oaktadt dess i afseende på honom förnärmande anspelningar, derom gör sig insändaren förvissad och anser öfverslödigt att vidare orda i denna tendence, oansedt hvad ån vederbörande skulle besvära sig med att vis å vis anmärkningarna genmåla. Wenersborg i Mej 1852. (4002.) Tertius Interveniens.