Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 maj 1852, sida 2

— Jagl hvad tänker du på? — Ja, just du. Jag skall styra till det der åt dig. — Omöjligt! vi skola sjelfva ha främmande. — Så mycket bättre. Är du inte sjuk? Io gubevars, om det kan tjena till något. — Det kan det visst. Ser du, vi skola gå i komplott med farbror Bergfors; han år mycket god emot mig och nekar mig ej någonting. Om jag såger honom, att vi begge gerna skulle öaska att få vara tillsammans julafton, så hittar han nog på råd. — Men mamma skall aldrig gå in derpå. — Åh jo! Är jag inte doktorinna? Kan inte doktor Bergfors skicka dig till mig, för att begåra råd al mig? — Jo, men ... — Du sinner ingen förströelse i stora verldens sällskaper; ombyte deraf skulle söra dig godt: man kan ju såga så — det är ju endast en oskyldig list — men du får för all del inte bli båttre, ty då år alltsammans på en gång bortskåmdt. (Forts.)