Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 april 1852, sida 3

kommo Kruse och Johannes Andersson. Kruse, först hörd, förklarade, att han alldrig af Strömberg motiagit några penningar, men att han deremot den 30 Juni sistl. år af Johannes Andersson, på dennes erbjudande, lånt 200 rdr rgs, hvarföre han uthåndigat revers; att desse penningar bestått af, smärre sedlar af högst 5 rdr b:kos valör och omkring 50 rdr i silfver; att Johannes Andersson uppgifvit sig fått dessa pea ningar af sin fader, som skulle vara qvarnågare och en förmögen man, samt att Kruse. enligt uu företedt qvitto, å skulden till Joh:s Andersson afbetalt 181 rdr 6 sk. rgs, ätvensom att reversen, hvilken skulle ha bortkommit, blifvit dödad. På frågor upplyste Kruse vidare, att han hade sig bekant dels att Strömberg och Johannes Andersson voro bröder och dels att Strömberg blifvit för oredligt uppsörande endtledigad från sin kondition hos handl. Roy, men att han först efter 2:ne månaders förlopp derom erhållit kånnedom, då han genast besökt bandl. Roy och för honom om. talat, att ban af Strömbergs broder erhållit ifrågavarande penningelån, hvilken uppgift haft till påfölja, att handl. Roy och hr advokatsiskalen Greisle hemma i Kruses bostad anställt förhör med Iohannes Andersson, som dervid förnekade att af brodren Strömberg ha mottagit penningarne, utan vidblef åfv.— 22 sin till Kruse gjorda uppgift, att sadren lemnat honom dem. Vid detta förhör upplystes älven att Jobannes Andersson tillförne varit tilltalad och häktad för brott. Då Kruse nu erinrades om den obetånksomhet han begått, att i sin tjenst ha mottagit en Person, om hvars förra uppförande han icke gjort sig underråttad eller ens affordrat honom prestbevis, uppgaf Kruse att Johannes Andersson vid antagandet i låra företett och aflemnat ett af bonden Christoffer Bengtsson på Kallehed i Björlanda socken på HisingOn utfärdadt bevis, hvilket intygade att JOh:slAndersson under sin tjenstetid derstädes uppfört sig troget och villigt. Detta bevis aflemnade Kruse nu till poliskammaren. Slutligen upplyste Kruse, att då han af Joh. Andersson till låns erhöll oftanåmnde 200 rdr, denne dervid yttrat, att han hade ånnu 600 rdr stående hos personer i Björlanda, hvil a penningar han vore benågen låna Kruse, om Kruse sådant åstundade. I afseende å Joh. Anderssons uppförande under den tid af 13 år ban varit i Kruses tjenst, uppgaf Kruse, att någon oårlighet visserligen icke kunde läggas honom till last, men att han deremot visat mycken benägenhet för liderlighet och oordentlighet. Joh. Andersson inkallades nu, och seden han fått redogöra för sina lefnadsförhällanden, hvaribland annat förekom, att han var född 1828 under Hindriksberg i Borgviks socken af Wermland, och att föräldrarne sedermera flyttat till Hjertums socken på Inland, hvarest fadren ågde en qvarn om 1 par stenar uti Rishageredssall, uppgaf han att han vid afflyttningen från föräldrahemmet år 1849 fått 200 rdr rgs af sadren; att han ämnat resa till sjös, men i stället tagit tjenst hos bonden Kristoffer Bengtsson i Björlanda, hvarest han utom åtskillige klådespersedlar erhål let 30 rdr b:ko lön för ett halft års tjenst; att han derifrån flyttat till sin nu innebafvande kondition hos snickare Kruse, af hvilken ban betingat sig 10 rdr b:kos årlig lön samt rättighet att på fristunder verk stålla arbete för egen råkning. Hen förnekade att af brodren ha mottagit några penningar, och förklarade yttrandet att åga utestående fordringar i Björlanda till 600 rdrs belopp blott såsom ett skåmt, men er kånde likvål att ban erbjudit Kruse lån af en dylik summa, ehuru han icke ågde den. Handlanden Roy yrkade hårefter laga ransakning med Carl Fredrik Andersson Strömberg inför vederbörlig domstol, på det att nu undersökta förhållanden må komma i sin råtta dager. Poliskammaren beslöt härefter, att med öfversändande af nu hällna undersöknings protokoll härom underråtta Norrköpings rådhusrått.