Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 april 1852, sida 1

—— —— ——————— — von Wiften, som ännu ej varit i elden. Bjud på någonting hyggligt. — Må så hat! Tvähundra banko. — Skall se på dem ett oppslag, såger von Wiften. Efter flere -mellanslag, blir det tre ettor. — Stundom vin och stundom vatten? såger von Wisten kallt och stoppar pengarne ibyxfickan. Tärningarne passera till Westanslåckt, och spelet fortgår med omvexlande lycka, tills den slutligen tycks decidera sig för den sistnåmnde. Hans dröm realiseras. Han slår tretton tråffar, till hvilka Jacques nåstan ensam får kontribura, så att denne först och främst blir af med ana oina kontanter och sedan utfårdar förskrifningar till ett sammanlagdt belopp af omkring tvåtusen riksdaler banko. Just som Westanflåckt lyftade handen för att ytterligare slå, knackade det tre hastiga slag på dörren, och nästan i detsamma intrådde en person, som samtlige herrarne genast igenkände för att vara en exckutionsbetjent. — Hvad djefvulen nu? skrek Jacques och tillade, i det han högg Selim en örsil: år det att passa på dörrarna, drummel! Den intrådande slottskanslibetjenten estersöljdes efter några sekunder af ännu en; och