— —— ———— mattan, med benen i kors, färdig att på sin herres första vink åtlyda hans besallningar och allt häntydde på comsort. i — Ja, mina herrar, sade Jacques och tånde på sin tredje cigarr, det kan vara tid på nu att man tånker på att gifta sig. — Du, gifta dig! sade von Gloop, hvars ögon hållo på att falla igen. — Ja ja, men först måste man njuta lifvet lite till. — Gift dig du, kåra bror, låspade kammarjunkaren Westanflåckt; sök dig en from maka; och finner du ... eller hon... att du har njutit af lifvet för mycket, så kom alltid ibåg, att du har trogna vänner .... som . .. — Tackar för lillbudet; men sanningen att såga, så vet jag ånnu inte beståmdt, hvilken jag skall lyckliggöra. De här stackars fröknarne ha inga penningar; och att vånda sig till bourgeoisien .... — Fi doncl en Pundmark! Du skall få min syster, om du vill. , —,Du år alltsör god. Men mina aflärer äro för närvarande icke af den beskaffenhet, att de kunna tillåta mig en sådan lycka. Apropos! Du, som nu hela långa tiden haft vind i seglen, kan du inte vara af med en tusen banko på en fjorton dar? Jag vet, att jag år