Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 april 1852, sida 1

Den lyckliga sjukdomen. Berdttelse af J. M. Rosen, (Forts. fr. n:o 96). Hvad ordnandet af försvarsverket beträssar, så kunde dertill gerna ingen annan komma i fråga ån han, ty han hade varit löjtnant; dessutom spelade han förtråffligt kort, åtminstone i egna ågon, var en väldig fruntimmerskarl och förstod sig på kreaturs sjukdomar, så att honom fattades capacit knappast till någonting. Det år just konsten hår i verlden att anse sig duga till hvad som heldst; gör man det, så år man också nåstan såker att bli hvad som heldst. ) Kammarherren hade en vana, om han också talade med en af sina torpare, att lågga sina ord så, som talade han offentligen. Genom denna dagliga ösning hade han också kommit derhån, att han numera knappast kunde begåra ett glas vatten, utan att sticka högra handen i barmen — någonting hvar