Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 april 1852, sida 3

Kungörelser. En qvinna, kort till växten, ungesåär vid medelaldern, klådd uti mörk klädning, mörk shavl och ljust förkläde, med en ljusrutig duk på hufvudet, åtföljd utaf en mindre gosse, som var klådd uti en ljusgrå jacka, har sistlidne Lördags afton den 24 dennes kl. straxt efter 8 utanför porten till Baracken hår i staden lemnat ifrån sig ett barn, utan att om henne eller den henne medföljande gosse någon underråttelse sedermera kunnat vinnas, oaktadt efterforskningar; hvaremellertid barnet blifvit på Baracken upptaget. Detta barn, som år ett gossebarn, och synes vara omkring 2 ärs ålder, kan sjelf icke lemna några upplysningar om sig, emedan det icke talar andra ord, ån pappa och mamma. Det är 1 ala 7 tum längt, med rundt dock icke sylligt ansigte, ljusa hår och ljusa ögonbryn. Kroppsbyggnaden är klen, benen sneda; eljest år barnet friskt. Detsamma var klådt uti en dålig skjorta, hvars ena årm fanns afrifven; hade tvenne underklådningar af ylle, den ena hvitgrå, den andra mörkblå, en ytterklådning af smårutigt blått och hvitt bomullstyg, ljusblå yllestrumpor med hvita kragar, kångor af svart skinn, någorlunda hela, men gamla, omkring halsen en trasig duk med grön botten och gröna invåfda fasoner samt på hufvudet en svart mindre duk af ylle. Barnet kan ånnu icke gå. Den som om ifrågavarande barn, eller den qvinna, som på förberörde sått skiljdt detsamma ifrån sig, eller den henne följaktige gossen, har någon vidare kånnedom, bör skyndsammast anmåla sig hos Inspektor Spångberg å Baracken eller ock hos poliskammaren, som för nöjaktige upplysningar lemnar nöjaktig vedergällning. Götheborg i Poliskammaren den 26 April 1852. L. NORIN. (3149). I. Eiserman. Som underrättelser från andra Lån ingått, att personer af allmogen, lemnande både allmänna och enskilda förbindelser ouppsyllde, öfvergisfva sine hemVist och hitvandra i tanka att afresa till Amerika, utan att vara dertill förpassade, har LandshösdingeEmbetet ansett sig böra hårmed erinra om stadgandet i 5 af Kongl. Kungörelsen den 30 Maj 1781, så lydande: Som i Kongl. Maj:ts förra Nådiga författningar något straff ej blifvit utsatt för srämmande Skeppare, eller andre, som tubba och locka Svenskt, särdeles sjöfolk, till utrikes sjötjenst; Så har Kongl. Maj:t hårmedelst velat stadga, att eho, Som med ett sådant företagande varder betrådd, skall derföre pligta Ett Hundra Femtio Rdr Bko för hans person, som dymedelst varder praktiserad ur Riket; likaledes skall den, som varit förföraren bebjelplig, eller i en så oloslig gerning eljest deltagit, sin medbrottslighet umgålla med Sjuttiofem Rdr Specie; åfvensom till samma pligt den Skeppare skall vara förfallen, som uppå sitt fö