skaffa penna, bläck och papper, och satte sig ned att skrifva efter sin kusins diktamen. Denne funderade en liten stund och bårjade sedan diktera: -Godaste herr öfverste! Betty lemnade mig just nyss på stund ett bref ifrån herr ösversten, som, om jag rått uppfattar dess innehåll, går ut på giftas, och med mig till på köpet, som aldrig kunnat drömma om en sådan lycka. Som pappa och mamma inte åro hemma, så har jag svårt för att svara; och ingen har jag att skicka heller, för Bergqvist gick just nyss på minuten bort; men som lycka var, så kom kusin Victor och lofvade att bära fram brefvet, för jag sade honom att det var brådtom. Och så har jag nu rådgjort med honom, hvad jag skulle svara; och han frågade mig, om jag tyckte om öfversten och bad mig moget öfverväga det; och så svarade jag, att nog kunde jag tycka om öfversten som en far; men det var han inte nöjd med, utan frågade om jag ville gifta mig med öfversten, och så kunde jag ingenting annat ån skratta, för jag trodde beståmdt, att öfversten var gift förut; men han bedyrade att det var öfverstens riktiga allvar, för se jag visade honom öfverstens bref; och så svara jag, att det kan aldrig nånsin komma i fråga, för det år för stor skillnad i ål