sen vid flera tillfällon visat dem guldoch siltverpjeser, hvilka han sagt sig vilja afyttra, och att ett af vittnena påminde sig ha satt gossen före jul inneha en fingerring af guld. Denna ring såger nu gossen sig hafva lemnat till Rosenius, utan att den sedermera blifvit återstålld. Fru inlemnade härester ett så lydande slutpåstående: Till Högådle Poliskammaren i Götheborg! Som C. J. Gustafsson eller Rosenius erkånt sig hafva emottagit en del af de bortkomna sakerna, men förnekat och döljt de ännu saknade 4 st. skedar af 20 lods vigt, 2 st förgylda saltkar af 12 lod, 24 par dronbången af guld, 5 st. fingerringar af guld, I shaw lett, 24 alnar svart sammet, 2 rakknifvar med strigel dem han af ett Öfvermaga barn åt sig narrat, påstår jog, att ban måtte åläsgas dem återställa eller deras fulla vårde utgifva samt ersåtta de kostnader håruti för mig uppkommit. Detta brott hafva tidningarne redan gjort offentligt, hvarvid hvar man håpnar för det lastfulla, att en person, som haft det missledda barnet jemte fl:ra andra barn åt sig anförtrott till sin undervisning på så sått, som redan år utredt, förbål lit sig. Jag hemställer alltså, om icke Gustafsson eller Rosenius må tråda i häkte, intill dess dom öfver hans brott faller och om icke visitation uti hans bostad genast må förråttas, som bordt ske redan vid polisbetjeningens första besök i hans boningsrum, då brottet upptåcktes., ) Aklagaren, kommissarien Andersson, förenade sig i håktniogspåståendet och yrkade serskildt ansvar å såvål Rosenius, som fru Hultman för olaga handel med spiritudsa drycker. Poliskammaren, som för närvarande icke fann skål bifalla yrkandet om håktning å Rosenius, uppsköt målet till nåsta Thorsdag, för de flera personers hörande som kan anses nådigt, och beordrades 2 poliskonstaplar att genast verkstålla visitation i Rosenii bostad. x) Dervid skedde verkligen visitation af kommissarien Andersson och konstapel Mattsson, då de tillrättakomna sakerne fråntogos Rosenius, således förfaller alldeles denna anmärkning. Ref. anm.