skaffa de sina, hvad som går lifvet angenämt;: men det svåraste bekymret hade blifvit håfvet, sedan brodren Jakob, som redan då var bra försigkommen, erbjudit sig att sårja får Victors uppfostran, hålla honom i skolan, vid gymnasium och akademien; och hvad de andra betråffade, så skulle det vål med Guds hjelp gå, emedan de icke voro ämnade till några vljus, och deras uppfostran sålunda kunde gå skonligt af. Victor blef också ganska rigtigt hållen vid skola, gymnasium och akademi af fabror Jakob, som ordentligt och efter råkning utbetalade, hvad det kostade; det var endast den lilla omståndigheten — och en omståndighet, som farbror Jakob aldrig nåmnt om, att han åmnade draga försorg om Victors uppfostran — den nämligen, att han lade ut penningarne, men emot revers. Anders blef vål något dfverraskad, då brodren Jakob första gången fordrade förskrifning: dock lugnade han sig, sedan brodren försäkrat, att detta endast skedde för ordningens skull, och att han en gång i framtiden åmnade reverserne såsom faddergåfva åt Victor; och hade reversernas belopp sålunda successift stigit till sammanlagdt omkring 1,000 riksdaler, på hvilka Anders ordentligen betalte sin rånta. (Forts.) Ra U