Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 april 1852, sida 2

att det aldrig blefve riktigt bra, om hon inte 2— singe den hon ville ha. — Det måtte jag sägal det vore ungefårligen detsamma som att söreskrisva herrskapet, hvem de skulle taga till måg. Jag kan inte inse, att herrar doktorer ha någon råttighet alt lågga sig i familje-angelågenheter. — Han skyllde på det, se, att det var ingenting annat, som kunde hjelpa, och bad oss välja emellan att se vår dotter dåd eller gift med den, hon tyckte om. — Säkert hade han fått en rått artig present af den der herr Wilhelmson för detta besvär. Ett rått behåndigt sått, minsann, att komma åt en rik flicka. — Var det någon annan ån gubben Bergforss, så skulle jag kunna tro det; men han år så litet för de hår jordiska, så att det kan aldrig komma i fråga. — Men min nådiga fru Pundmark, hvad behåfde han annars bry sig om det? — Doktor Bergforss år en gammal vån af värt hus; och jag tror snarare, att han gjorde det af vånskap. (Forts.) eee —E—R) ——