Article Image
Styckegods. Finska skjutsinräuningen. De vanliga skjutskärrorna, berättar en resande, bestå af en på två stora bjul hvilande trådlår, och tvärt öfver denna år ett bråde lagdt, hvarpå två personer hafva plats så långe, tills de kastas derifrån, hvilket fall ganska lätt kan inträssa. Om man också i stället för det enkla brådet anbringar en trådstol, så förminskas icke stötarna derigenom, och man kan således endast rekommendera dessa ekipager åt de mythologer, hvilka önska skaffa sig en tydlig föreställning om hvad Ixion bar att lida i underjorden. För en half Rubel får man på en dag hyra beqvåma kabrioletter, i hvilka 2 personer jämnte någon obetydlig packning få plats. En håst spånnes får, man kör sjelf, och skjutspojken sitter bakpå eller springer bredvid. Stundom hånder det, att han faller af, men derom tager den resande ingen notis, ty en sådan der finsk skjutspojke har åtminstone goda ben och hinner snart till nästa station. Man gör dock vål uti. att icke lemna bonom för långt ifrån sig, ty i många trakter af Finland, isynnerhet der boskapsskötseln år en bufvudnåring, hindras man ofta af led och grindar. Vanligtvis åro de skjutsande storvärta gossar; men en af dem som skjutsade oss i det inre aflandet, var vål omkring 60 år gammal, under det en annan icke var mer ån 6 år. Den sistnåmnde hvars enda klädnad besod af en skjorta, — han hade också hvarken hufvudeller fotbeklådnad — följde oss från Gråvilan till Gripå. Hans moder selade och spånde för håsten, samt satte gossen upp bakpå kabrioletten, der han åfven blef qvarsittade, emedan vi ofta vände oss om får att taga vara på honom. Vid Gripå mottogos vi för hans skull med hurrarop; hans håst spändes ifrån, han sjelf lystades upp på honom, fåstades vid seldonen, och kom förmodligen på detta sått åter helskinnad hem till sin mamma. Skjutskossarne äro nöjda med ganska ringa drickspengar. En sådan gosse, som erhöll tre Kopek, derför att han smorde hjulen, betraktade kopparslantarne en stund liksom hade han icke varit nöjd med den ringa summan, men derpå återlemnade ban två kopek, och då dessa, jämnte några flera dylika lades i hans hand, stod han med öppen mun och gapade efter de frikostiga herrarne, då de afrese. För öfrigt reser man i Finland för mycket billigt pris. Att man reser mycket fort, oaktadt de merendels backiga vågarne förklaras till en del af de tåta stationerna. Vi reste för det mesta en svensk mil i timmen. General Santa Anna. Under ett af de senaste åren af Santa Annas regering, berättar Mason, anhöll en resande engelsk köpman, som ämnade begifva sig från Mexiko, och medföra många dyrbara varor, om audiens hos presidenten för att bedja honom om skydd, emedan han, under landets oordnade tillstånd icke ansåge sig säker på vägen. Köpmannen erhöll företräde och hade den stora lyckan att i största hemlighet få meddela presidenten sin ställning och sina önskningar, ty ingen annan var närvarande än Santa Anna och hans sekreterare. Presidenten mottog honom ganska nådigt, och varnade honom enträget för den oförsigtigheten att göra sin rikedom eller resa bekant för någon. Äfven rådde han honom att dölja sina skatter inom lönnbottnar och erbjöd sig att lemna honom, såsom en engelsk köpman, den han bögt aktade, en eskort af sin trogna armå. Eskorten kom och Engelamannen anträdde sin resa. Han hade icke rest långt, förrän hans skyddsvakt flydde från honom, vid åsynen af en hop beväpnade ryttare med svärtade ansigten; dessa upptäckte genast gömställena för dyrbarheterna, och försvunno snart med dessa. Den plundrade besvärade sig hos presidenten och till svar erhöll han de lifligaste yttringar om deltagande och löften om den strängaste undersökning; likväl erhöll han snart starka skäl till den öfvertygelsen, att hela plundringsföretaget utgått från Santa Anna sjelf och utförts på hans hemliga befallning, samt att bytet till största delen influtit i hans skattkammare. SAL — ss Handelsunderrättelsor.

7 april 1852, sida 3

Thumbnail