Råttegängsoch Polissaker. Gunnarssonska åtalet, eller vittnet i skåpet. Då det till sistl. Fredag uppskjutna mål, emellan handlanden S. Gunnarsson och handl. Adolf Svensson i Masthugget, åter till handlåggning hos poliskammaren förekom, hade G. inlemnat ett af honom undertecknadt anförande, hvilket vårdigt kan försvara sin plats i en pekoral samling, Denna kostliga uppsats har följande lydelse : Till vållofl. poliskammaren i Götheborg! Då jag nu får fullfölja mitt påstående mot handlanden Adolf Svensson om ansvar samt kostnadsoch skadeersättning för ohemul angifvelse och dermed i förening emot den som hans falska angifvelse sökt utföra, behöfver jag icke yttra mig öfver de bearbetningar af samma natur, som sedermera tillkommit och samma person skall förehaft med i fråga afhörde vittnet Carling, med predikningar af synden och om han åndradt sitt vittnesmål huru, han hade af den högste domaren en gång låttare att hoppas om sörlätelse, ån de som predika om ändring och förledelse från ett rått vittnesmål, emedan på dem som förledt eller sökt förleda deraf faller det svåraste. Dessa predikningar och åtgårder hafva de velat med vittnen styrka samt deröfver uppgjort ett referat, som Handelsoch Sjösarts-Tidningens vårda redaktion pröfvat höra till sin moraliska riktning, lik Svedmarkskans förvillelser, att bredt och vidt utbasuna uti n:o 70 den 29 sistl. Mars. Nåmnde tidnings-referat hörer icke heller nu hit, till dess bestraffning åro henne andra vågar: folkets indignation samt juryns och domstolens domar; men om polisens egen tjensteman varit medverkande i dessa skadesyftningar och vanhedrande förbållanden lårer vållofliga poliskammaren icke med likgiltighet anse sina organer af sådan beskaffenhet, hvilket noga blifver utredt genom frågor till vittnet eller vittnen, om Carlings yttrande på hvilkens eller hvilkas frågor dessa yttranden skedt, eller hvilka som ageradt Carlings själasörjare vid samma tillfålle med föreställningar på sått tidningen innehåller och som i slutet göra hånsyftningar om vittnet Carlings försvinnande, hvilka tankar endast kunna uppstå hos djupt från moralen sjunkna personer. — Mitt anspråk år ofvan anfördt, det öfriga angår icke mig. Det år autoriteters och statens tjenares pligt framför allt, att bindra allt sedeförderfvande som hår ock synes röja sig, Samt att befordra rått och sanDing. Kommissarien Andersson upptrådde ånyo såsom åklagare i målet och upplyste följande egna förhållande, att gossen Cerling, hvilken sedan Tisdagen förliden vecka spårlöst försvunnit, nämnde dag blifvit hemtad till Gunnarssons bostad, der han hållits förvarad i ett skåp tvenne dagar samt sedan af Gunnarsson blifvit förd till dennes i Lindome af Hallands lån boende broder, hvarest Carling vistats till sistlidne Thors