m— ——— a —— 2 var i salongen. Då hon såg mig studsa vid åsynen af portråttet, sade hon: Ni blir förundrad, ty det år likt er?Ja, i sanning, nådiga grefvinna. pet år imedlertid helt enkelt. Ni har en förvånande likhet med vår salig Stellan (hårvid torkade hon sig i ögonen.) Han dog helt ung — hade nyss blifvit militär —-Jag fattar grefvinnans sorg, sade jag vördnadssullt:men tillåt mig att fråga: hvem har målat detta porträtt?-Det fågnar mig så mycket mera att upplysa er derom, Som ni till en del har hedren deraf; det år er elev, fröken Fanny Det ver namnet på min tillbedda). Fan ... Jag förmådde icke såga mera. Ja, år det icke förvånande, hvilka rapida framsteg hon gjort? återtog grefvinnan. Jag blef förtvislad, arg — jag hade svårt att icke förifra mig; men min konstnårs-ambition tog dock ut sin rått; och, lugnande mig, frågade jag: Törs jag fråga, hvad man såger om porträttet?Prosessor sade håromdagen, att man visserligen kan se, att det är en nybörjare, men att det i alla fall har förtjensten att vara likt.. Der hånger jag ännu i dag, )