Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 mars 1852, sida 1

— —7252 har jag ridit mina styfva två timmar i dag redan. — Stackars min gosse! Bergqvisw! fort hit med frukost åt löjtnanten! Annettl hit med en hufvudkudde åt löjtnanten. Jag skall kunna helsa dig ifrån fröken Ade... — Den förbannade märren höll på att gå öfver med mig två gånger . . . Men se god dag du, pennfäktare . . . jag såg dig inte straxt. Se, det var bra, nu kan du bjelpa mig att äta frukost. Men hvad är det här, Bergqyist? fins det inte kyckling? Och madera! är det från min källare ... — Jag glömde... — Du glömmer väl näsan till slut. Tag bort det här och tag upp en butelj gammal malaga, du vet, den der gröna. — Straxt! — Man kan förarga sig gallfeber femton gänger om dan på de lurkarna. — Skall det föreställa sardeller, det här? — Söta min gosse, det är utaf dem du åt hos konsul i gär, och som du berömde så mycket; jag har knappt kunnat sofva i natt, af inquietyd att inte kunna skaffa dig dem. — Jaså! ja, jag får nu inte smak på någonting. En butelj engelsk porter, Bergqvist! få se hvad det kan göra. Tag för dig, Victor, du måtte väl vara matfrisk åtminstone. Men hvad