Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 mars 1852, sida 2

Landsorten. CARLSTAD den 20 Mars. Angående landshöfding Oldevigs och häradshöfding Piblgrens resa i de behöfvande socknarne i Norra Wermland, kunna vi ännu endast meddela hvad vi berättelsevis hört. Detta är i kortbet, att tillståndet i allmänhet lärer befunnits vara sådant, som förut varit uppgifvet; men att den storartade gifmildhet, som de nödlidande socknarne nu af svenska allmänheten fått röna mycket stegrat modet hos de af bekymmer nedtryckta kommunerna, så att sockennämnderne och fattigvårdsstyrelserne numera öfverallt äro i rask verksamhet för att lindra och afhjelpa nöden, så mycket som med tillgängliga resurser kan låta sig göra. Såsom princip är antaget att alla arbetsföra skola lemna arbete för hvad de emottaga, men erhålla i förskott hvad de under arbetstiden behöfva. Rudimaterier af flerfaldig beskaffenhet äro för undamålet i betydliga qvantiteter uppköpta, och redan utdelade. I Östmark, der den nitiske länsman Robsahm hittills med ovanlig kraft varit verksam, börjar till och med färdiga arheten redan inkomma. Man hyser sälunda god förhoppning att kunna sysselsätta och derigenom lifnära den fattigaste befolkningen till nästa skörd. Regeringens anslag dels till aftappningar af flere sjöar, dels till beredande af arbetsförtjenst skola härvid blifva en god hjelp. Af gåfvomedel lärer nu inalles cirka 35,000 rdr bko hafva ingått till landshöfdingeembetet. En ryslig och beklagansvärd olycka har nyligen inträffat i Sunne socken. Hemmanaägaren och landthandlanden Jon Nilsson i Skrötingerud hade Lördagseftermiddagen den 18 Mars begifvit sig till en af grannsocknarne, för besörjandet af några angelägenheter. Hustrun stadnade hemma med fem barn, det äldsta blott 10 år gammalt. De lågo ensamma i byggningen, utom en piga och ett kringvandrande qvinnfolk. Vid pass kl. 3 om natten vakuade de olyckliga qvinnorna, men först så sent, att rummet var fullt af qväfvande rök och inbrytande lågor. Dessa sednare bade redan stängt utgången genom dörren och förstugan. Oklädd och med sitt 10 månaders gamla barn på armen, måste hustrun bryta sig ut genom fönstret, dervid hon blef sönderskuren af glasrutorna. Pigan och den kringvandrande qvinspersonen kommo likaledes ut, medförande hvar och en sitt af de tvenne äldsta barnen. Det tredje, en gosse af 5 år, och det fjerde, en flicka af icke fullt 3 år, kunde icke räddas, utan blefvo rof för de hastigt och våldsamt frambrytande lågorna Inom ett par timmar låg det nybyggda boningshuset i aska och derjemte egarens och hans husfolks kläder, möbler och för året samlade förråder. De olyckligas förluster kunna uppräknas, beskrifvas, deras sorg endast kännas. Orsaken till eldens utbrott vet man icke. Möjligtvis har den blifvit föranledd genom eldandet vid en eftermiddagen förut anställd brödbakning. HALMSTAD den 17 Mars. Från Kongsbackatrakten omtalas ett i Marks härad nyligen begånget rysligt mord. En gift hemmansägare hade förälskat sig i sin piga och lade råd med henne att de, gemensamt, en söndagsafton, skulle afdagataga hustrun. Pigan skickades derpå, om Söndagen, till kyrkan, med en anmilan om förbön för hustrun, som uppgafs vara sjuk. Samme Söndag, om aftonen, kom en tiggande gosse till hemmanet och begärde nattläger; detta medgafs af husbonden, som ledde gossen till ladan och derefter vände tillbaka till manhuset, sedan han väl tillbommat för ladan. Denna åtgärd förskräckte gossen, och befarande att man hade ondt i sinnet emot honom, sökte han att komma ut. Han lyckades, och flek straxt derpä höra ett starkt skrik ifrån boningsbuset. Emedan der brann —