Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 mars 1852, sida 2

mästarn från Terzieken just som han varit kallad! Se bara, tre korgar fulla med blommor! Kom hit med blommorna! Tre korgar med blommor buros in i rummet, och nu började man binda en mångd små buketter, hvilket icke skedde utan ordvexlingar och ett försärligt sorl. Men emedan I det icke var så illa menadt, så brydde sig -modrenej om att lågga sig i saken; tvertom betraktade hon allt med ett hjertligt nö.ltliiii. En halftimme senare stodo alla barnen, hvar och en med en blomsterbukett i handen, ordnade i leder uti förstugan; de voro alla klädda i sina bästa klåder, som voro glånsande rena; deras bjertan klappade, denna -väntan blef dem längså att kinderna blossade och Ögonen blixtrade af lefnadsfröjd. Ja, sjelfva blommorna bleknade för dessa lefvande rosor; ty den skönaste bukett, något . Lå menskligt öga kan se, var såkert denna samling af unga flickor, hvilkas naturliga tjusningsmakt icke var förminskad eller fördystrad af någon fråmmande prydnad. I spetsen för tåget stodo de fyra åldsta barnen i slickhuset: Långa Mia, Trees, deertruid de Kwezel och Anna Moeyal, hvil ka alla buro en råd sammetsdyna, på hvil