Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 mars 1852, sida 2

Är och 12,001 skeZ så att då 1842 antalet hårdar var 264 det nu endast år 251. Sedan 1847 angifves icke långre något skeltal för de nyprivilegierade hårdarne, enår smidet numera vid tillåtne verkstäder år oinskränkt. Flere privilegierade bruk, hafva såsom vi redan omnämnt, aldrig blifvit anlagde. Hvad åter angår minskningen af smidet, så hafva vi redan ur femårsberåttelsen för åren 1843—47 anfört att den vid jemförelse med de fem föregående åren utgjorde något öfver 9,000 ske. Sedan dess har deremot tillverkningen varit i jemnt stigande för hela länet så att den var år 1847 sk(l. 109,857 1848 . 115, 155 1849 . 120.314 1850 . 125,091 Men denna ökade tillverkning utvisar visserligen icke någon källa till en allmänt stigande välmåga inom länet eller ett undanrödjande af de hinder, som derför fordom funnits. Man finner den vid nårmare efterforskningar utgöra ett glädjande tecken af kemiska och industriella framsteg hos några få bruksågare — till större delen, sådane, som hafva eget tackjern, — hvilka genom förbåttrade smidesmethoder lyckats att fördubbla sina tillverkningar och för dem erhålla ett öfverpris som betäckt de ökade omkostnaderna, men för de sleste har sådant icke varit möjligt och smidet har för dem varit så söga lönande att de nåstan alla betydligt minskat sina tillverkningar, flere aldeles upphört att smida och andre vågfört så föga effekter att man tydligen ser att de endast fortsatt smidet för att i afvaktan på båttre tider gifva sina arbetare sysselsåttning. Stångjernstillverkningen i Wermland har numera delat sig i tvenne beståmdt skiljda brancher, den ena afseende att med större kostnad och större omsorg, oftast medelst en sårskild smidesmethod, det förut nåmnda Lancashiresmidet, tillvågabringa en dyrbarare vara, så kalladt rangeller ståljern; och den andra åter att på det af ålder brukliga sått bereda vanligt jern af assorterade dimentioner. Det år de bruk, som tillverka ståljern, som så högst betydligt ökat sin produktion, under det att de som tillverka assorteradt Jern på ett lika förvånande sått minskat sin, utan att dertill uti de förras förstorande sinnes någon annan anledning än att det utan tvifvel ledt till en lisligare efterfrågan af tackjernet och derigenom förhöjt priset derpä. För att visa i huru hög grad denna minsk ning vid flertalet af bruk ägt rum och söretrådesvis vid dem der tackjernet genom långa transporter blifvit ytterligare sördyradt men kolen deremot äro billigast, hvilket utesluter möjligheten af att denna minskning skulle härröra från aftagande skogstillgång — likasom att samma sörhällande icke ägt rum i närgränsande län utesluter möjligheten af att den, oberoende af tackjernspriset, skulle vara att söka uti dåliga handelskonjunkturer, hvilka sör alla tillverkare af samma sorts jern äåro desamma — hafva vi anställt jemsörelser öfver de qvantiteter stångjern och jernmanufaktur, som från hvarje bruk i Wermlands lån i medeltal under de tre sistsörflutne åren 1849, 1850 och 1851 och de som tio år förut eller i medeltal under åren 1839, 1840 och 1841 hårstådes vågfördes, och meddela hår nedan resultaterna af desamma; dervid dock erinrande att utom hvad som hitssändes, utföres åfven från Wermland en del stångjern, landvågen till Norrige, hvilken afsåttning vi hårt under de senare åren skall hafva tilltagit, men då de närmast norska gränsen liggande bruken redan för tio år se. FJ 2 dan icke härstådes vågförde något, så kunna vi icke anse denna omståndighet i någon vå. Lä . Å . sendtlig mån förändra tillförlitligheten af våra beråkningar. Uti Filipstads bergslag der tackjernet år billigast, såsom icke underkastadt någre transportkostoader af betydenhet, men deremot kolen äro utan all jemförelse dyrast, bar tillverkningen på det hela nåra nog fördubblats. Lancashiresmidet har antagits vid 6 bruk af de 9, som hår finnas. Vid 2 bruk smides tysksmidt ståljern och vid ett vanligt tyskeller assorteradt jern. Dessutom 2 An FR TÅiskifllandat han oo ca