Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1852, sida 2

eh derpå utsåndes der till öster, vester, norr ch söder, blef kånd i Halifax, New-Orleans. uebeck och St. Louis samt alla ståderna ingsester strånderna af de stora sjöarne inan natten. Dagens händelse var — Jenny ind år gift och hela Amerika kånner det. ör några dagar hade Jenny Lind varit mycet sysselsatt med att göra besök och inköp ch antog alldeles en beskyddande min; men ngen misstånkte något. Pressens nyhetskrånare voro icke i stånd att utfundera hennes örelser och förmådde icke finna så mycket om ett strå, af hvilket de kunde göra en Ddaragras. Hon köpte sina förmaksblommor 08 Hovey Co. vid Cambridge, sitt husföråd af Pierce, alla sina kökssaker hos Waerman, sina juveler och sitt silfver hos Jones, Ball och Poor. På detta sista stålle var on stråle af ljus nåra att blifva kånd för verlden, då föreskriften skulle gifvas att gravera namn på silfret och juvelerna. — Nu skola vi hafva hemligheten! men då den hemliga namnchissren dfverlemnades åt artisten, var det blott det enkla ordet -O— allt var nu åter mörkt igen. -Ohvad kan det betyda? Otto-, Otto af Rose var allt hvad man kunde göra af denna hieroglyf. På det beundransvårdaste sått har Jenny utråttat denna lilla affår. Hon har visat ett snille för statskupp, icke öfverträssadt engång af Louis Napoleon. Huset, silfverpjeserna, möblerna, allt köptes öppet och djerft; handlingen blef sörkunnad för publiken genom tidningarne — och ändå misstänkte ingen hvad som var å fårde, mer ån man misstånkte hvad presidenten gjorde. Då hon arrangerat allting, försåkrat sig om hvarje post och vunnit general Everett och andra på sin sida, så intog hon staden genom ösverraskning, och blef gilt ännu innan hennes afsigter voro blott misstånkta. Benedikterna rifva sitt hår, men det år af ingen nytta. Pressen suckar vidtanken att hafva blifvit lurad, men dess suckar äro försåfves. M:r Goldschmidt — o Jenny! Jenny! — kan smäle under sin smekmänad ät deras förtvislan. Ibland de händelser, sör hvilka Jenny står till ansvar, kan nämnas att Germania Serenade Band (en orkester i Boston) gaf serenad utansöre M:r och M:ss Wards bostad i går afton, emedan den trodde alt Jenny var derinne, men hon hade redan flyttat till sitt hem -Round Hills i Northhampton. Då det skall våntas af oss att vi angifva pressens tankaom detta minnesvärda giltermål, vilja vi anföra följande ur -Courier?: M:r Goldschmidt bar ledsagat Jenny under de sista månaderna såsom hennes pianist. Gistermålet har öfverraskat hvar och en, ehuru vi måste såga, att vi blefvo intagna af något utomordentligt skålmaktigt i blinkandet af hennes öga, då hon sjöng -John Andersson min Jo under sista tiden, hon framtrådde för publiken i denna stad. Sådan emellertid har de båda parternas försigtighet varit, och möjligen har det varit en öfverenskommelse dem emellan sedan slera är tillbaka. Näktergalens nästa sång skall troligtvis blifva Ilem, ljufva heml!Måtte hon lefva i tusende år och sjunga det hvarje dag. Hjerligast skall publiken inståmma i följande ur -Journal-: pen vackra () sångerskan, med den sörsigtiga sörbehällsamheten, i bhjertats angelägenheter, hvilken år egen för qvinnan, har sörvarat sin hemlighet med afseende på hennes kommande giftermål, och publiken blifver såkert öfverraskad. Vi åro såkra emellertid att publikens favorit skall föra med sig uti den nya förbindelse hon ingått de båsta önskningar af alla för hennes tillkommande IYK. a här, dan 16 Mare 1852 2